16
Allempo Timoteopaʼ cot̃aʼnerran Pablo ñam̃a Silas
Pablo ñam̃a Silaspaʼ asuerretaʼ anetso añ paʼsoʼcheñ Derbe. Allot̃ñapaʼ ahuanerret alla Listro. Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ ameʼñetsa añ paʼsoʼcheñ Timoteo. Ñeñt̃ Timoteopaʼ añ pachor pen judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Pomporñapaʼ ama judioneshayaye aña griegoneshaʼ. Ñeñt̃ ameʼñetsa Listro ñam̃a Iconiopaʼ nanac cohuen enteñet Timoteo. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteʼ eñch Pablo oʼch cot̃aʼnerranet Timoteo. T̃arraña atoʼtña anemhuetaʼ allchaʼ tsorreñet atet̃ yec̈hena joreyoneshaʼ, t̃arroʼmar allchaʼ tetpaʼ shonteʼ judioneshaʼ. (Ñehua, Pablopaʼ ama mueno oʼch atsrreʼmach judioneshaʼ.) Allohuenetpaʼ oʼ eñotuet ñeñt̃ Timoteo pomporpaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye aña griegoneshaʼ. All oñomyeset allemeñ añetsopaʼ otuosanet añ ñoñets atet̃ aʼpoctat Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet Jerusaléño. Añ eñotatuosanet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet. Att̃eñapaʼ allohuen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ eʼñe pameʼñeñot̃et alloʼna senet huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈her. Pat̃eʼtets yet̃paʼ alloʼna sen atonetnomtsa ñeñt̃ ameʼñetsa.
Allempo Pablopaʼ entan macedonioʼmarneshaʼ atet̃ ñerraʼm c̈ho c̈hopoʼteñ
Allempoñapaʼ arr asuerretaʼ ñam̃a Frigioʼmar ñam̃a Galacioʼmar t̃arroʼmar Parets Puecamquëñpaʼ ama muenataneto oʼch serrpareʼtoñet Yompor poʼñoñ all Asioʼmar. Allempoñapaʼ ahuanmuet ñam̃a tenonet̃, c̈hapmochet Misio ñam̃a arr sechet Bitinioʼmar, t̃arraña Jesús Puecamquëñpaʼ ama muenataneto. Att̃eñapaʼ metuet Misioʼmar oʼ c̈hac̈haʼtet Troaso. C̈hac̈haʼtet Troaso tsapoñapaʼ añña Pablopaʼ orrtoña atet̃ ñerraʼm c̈ho es yec̈hopoʼten. Atet̃ ñerraʼm puec̈hopoñot̃paʼ oʼ entan puesheñarr acheñ macedonioʼmarneshaʼ alla t̃en, atet̃ otareʼch: “Oʼch sonac̈haʼt arr Macedonio, oʼch seyenpuenyaʼ.” 10 Allempoña errteʼ orretuoña macedonioʼmarneshaʼpaʼ yañapaʼ* oʼ yesecha oʼch ahuey Macedonio, t̃arroʼmar yoten poʼñoc̈ht̃eʼ c̈horeʼteney Yompor allochñapaʼ oʼch yeserrpareʼteññañaʼ poʼñoñ all Macedonio.
Allempo c̈hap Pablo ñam̃a Silas Filiposo
11 Allempoña Troasot̃paʼ año ahuam̃p̃sey boto. Eʼñe pac̈harra yepeʼ oʼch yec̈hap anetso añ paʼsoʼcheñ Samotracia. Allñapaʼ all yetsotnoma. Yahuanerrerr allot̃paʼ tsapat̃ñapaʼ oʼ yec̈hap ñam̃a anetso Neápoliso. Allñapaʼ all yetsotuerrerr. 12 Yahuanerrerr allot̃paʼ oʼ yec̈hap ñam̃a anetso añ paʼsoʼcheñ Filipos allpaʼc̈hoʼ all yetsotosa. Añ anets Filipospaʼ nanac atarr anets. Poʼpoñec̈hno anets alla Macedonioʼmarpaʼ ama atarroyaye. Allñapaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ solltarneshaʼ ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ. Yapaʼ alla yaʼllponmatos all. 13 Allempoña c̈hap allempo amesen judioneshaʼpaʼ yañapaʼ yahuanma anetsot̃ aʼyo. Oʼ yec̈hap ontapo all yeʼnen ñatoʼ allchaʼ maʼyochet. Yaña allpaʼ yentos puesheñaʼtets coyaneshac̈hno all anorrc̈henet. Yañapaʼ oʼc̈hoʼ yanorrc̈haʼtos yam̃a. Allempoña yapaʼ yeserrpareʼtatanet Yompor poʼñoñ. 14 Puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsen añ paʼsoʼcheñ Lidia ñeñt̃ huetsa anetsot̃ añ paʼsoʼcheñ Tiatira. Ñañapaʼ aña poʼtaruas pen att̃o vendenan shetamuets yetsñorromamuen. Ñañapaʼ ameʼñenana Parets. Allempoña eʼm̃ñotan Pablo ñeñt̃ atet̃ serrpareʼten añña Yomporpaʼ oʼ c̈hapatoñ pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ serrpareʼten Pablo. 15 Lidiaña pameʼñeñot̃paʼ allent̃a apataret̃ta, ñam̃a oʼ apataret̃ta ñeñt̃ parro yec̈henet pocollo. Ñañapaʼ oʼc̈hoʼ huaʼñaʼnerrey paʼpacllo, atet̃ ot:
—Ñerraʼm eʼñe pocteʼ sentenen att̃o nameʼñera Yepapar, oʼch sehuapa nepacllo ñatoʼ allchaʼ sommosa.
Ñañapaʼ otareʼtey yonepaʼtoʼ ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼ ahuey.
16 Parrochñapaʼ allempo yeta ontapo allecma maʼyochenet t̃oñoñapaʼ yentnom̃ puesheñarr shopsheshaʼ ñeñt̃ chorrena oneñet̃. Añña oneñet̃paʼ ñach eñorateneʼ shopsheshaʼ ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm errot̃en otanetpaʼ att̃oʼchc̈hoʼ p̃a. Amach pueno poʼñoñ amaʼt mamesha. Añña shopsheshaʼpaʼ eñall ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen poʼpoñec̈hno acheñ. Ñetñapaʼ nanacchaʼ ganatenanet quelle att̃o eñotañtena. 17 Ñañapaʼ c̈hocmach cot̃aʼnomyeʼt̃ epay Pablo. Oʼch cot̃aʼnmueypaʼ oʼch rranareʼtnoma chentaʼpaʼ atet̃chaʼ ot:
—Añ encaneshac̈hnopaʼ añ sherbenet Yepapar Ñeñt̃ Nanac Parets. Arrpaʼ añecop huenet att̃och oʼch serrpareʼtataset att̃och sequeshperra.
18 Att̃eñapaʼ amaʼt atomatpaʼ att̃ecmach pena. Att̃eñapaʼ oʼ aʼmñechatana Pablo. Pabloñapaʼ allent̃a puetallsapaʼ oʼ otan oneñet̃:
—T̃eʼpaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ Jesucristopaʼ oʼch notap̃, pequec̈hpaʼner shopsheshaʼ.
Allempocmuepaʼtchaʼ quec̈hpaʼnerran shopsheshaʼ.
19 Añña pamoʼmtayneshaʼpaʼ cot̃apeʼchetpaʼ otet:
—T̃eʼpaʼ llequëñtsa, oʼ huañerr allo yeganena quelle.
Allempoña paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ oʼ rromuet Pablo ñam̃a Silaspaʼ anmaret̃tet eʼñe poʼhuamencocma, oʼ ac̈hapataret̃tet alloʼtsaʼyen am̃chaʼtaret̃neshaʼ allecma aʼpoctatenet ñoñets. 20 Allempoña ac̈hapataret̃tet alloʼtsaʼyen guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ oʼ otoset:
—Añmapaʼ ñeñt̃ judioneshaʼ. Nanac atsrreʼmoc̈htenet arr yaʼnetsro. 21 Ñetpaʼ yec̈hatenyet atet̃ yec̈henet ñet ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ yenteñe ya. Yapaʼ romoʼmarneshaypaʼ ama cohuen yenteñe oʼch atet̃ yep̃a.
22 Allohuen acheñeneshaʼpaʼ nanac atsrreʼmateñet. Ñeñt̃ña guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ:
—T̃eʼpaʼ oʼch serrotanetpaʼ oʼch senallanet.
23 Allempoñapaʼ oʼ nallet Pablo ñam̃a Silas nanac huomenc. Allempoña oʼ anallaret̃etuetpaʼ oʼ abeʼt̃aret̃tet ñam̃a cárcelo; atet̃ ochet ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcel:
—Oʼch secuam̃p̃sanet eʼñe huomenc.
24 Allempoña atet̃ otaret̃etuetpaʼ añña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelpaʼ oʼ abeʼt̃anet nanac oʼpono. Allñapaʼ nanac echarr p̃am̃p̃sanet ñam̃a oʼ arrmatam̃p̃saret̃tet paʼtcot̃ tablat eʼñe echarr.
25-26 Att̃eñapaʼ oʼ maʼyocha Pablo ñam̃a Silas. Ñam̃a oʼ morrechet, puemorrecheñot̃etpaʼ nanac ayeʼchoc̈htateññañet Yompor. Añña poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ abeʼt̃aret̃ ñam̃a allpaʼ ñetñapaʼ oʼ eʼm̃ñotanet. Allempoña c̈hap rroc̈h tsappaʼ machayot̃epaʼtchaʼ pella pats nanac huomenc, amaʼt alloʼ t̃omatenet echarr cárcelepopaʼ c̈ha paʼshma huomenc. Puepelleñot̃ pats huomencpaʼ oʼ tornaʼtua ora allpon all ayottam̃p̃saret̃tenet. Ñam̃a ora allpon allo huanquëñet acheñpaʼ oʼ pueynaʼtuen. 27 Allempoña ahuoʼt eʼmansa ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelepopaʼ ahuoʼt entan oʼ tornaʼtuen allo ayottam̃p̃saret̃tenetpaʼ oʼ chetan poʼcchell oʼch muetsa ñañeña. Ñapaʼ c̈hoʼ otapañ ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃paʼ oʼt̃eʼ yetuena. 28 Añña Pablopaʼ oʼ c̈horeʼch huomencpaʼ atet̃ och:
—Amach errot̃ pep̃atsto amaʼt mamesha. Yapaʼ alloʼtsaʼyenya allohueney.
29 Allempoñapaʼ aña enamnom lampareñpaʼ mata alloʼtsen Pablo ñam̃a Silas. Puem̃chañot̃paʼ c̈ha paʼshmuena ñam̃a eʼñe puem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ oʼ concorposa eʼñe ñesheto. 30 Oʼ c̈haʼnmac̈haʼtatanetpaʼ atet̃ otanet:
—Nomporneshachaʼ ¿est̃eʼña pocteʼ t̃eʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃a att̃och nequeshperra nam̃a?
31 Ñetñapaʼ atet̃ ochet:
—Añ pocteʼ oʼch p̃ameʼñera Yepartseshar Jesucristo, allochñapaʼ att̃och pequeshperra. Ñam̃a att̃och queshperra ñeñt̃ parro peyc̈hena pepacllo.
32 Allempoña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelepopaʼ oʼ aʼsecherranet paʼpacllo, allñapaʼ serrpareʼtachet Yompor poʼñon, ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsen oʼ eʼm̃ñotet ñamet. 33 Allempocma ñeñt̃e tsaprocma oʼ eʼpanaʼtyerranet all atserrp̃aret̃tet. Allempoñapaʼ oʼ apataret̃ta ña, ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsaʼyenpaʼc̈hoʼña oʼ apataret̃tet ñamet. 34 Aʼtapatanet paʼpacllopaʼ rratanet. Pameʼñeñot̃ Yompor atarr nanac cosha. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsenpaʼ atarr coshet ñamet.
35 Tsapat̃ puetarenpaʼ añña guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ oʼ mueñet puesheñarr guardia, ñeñt̃chaʼ otosets:
—Oʼch saʼrroyer Pablo ñam̃a Silas.
36 Ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelpaʼ atet̃ otan Pablo:
—Oten am̃chaʼtaret̃ sec̈haʼnerrepaʼtoʼ. T̃eʼñapaʼ orrerres, Yomporeʼpach saʼnataya.
37 T̃arraña Pabloñapaʼ atet̃ otanet:
—Yapaʼ romanonaʼtarey yam̃a. Ñeñt̃ ñoñets anaret̃ Romot̃paʼ oten ama pocteyaye oʼch yecoñchach acheñ ñerraʼm ama yeñoteñaʼ poʼñoc̈ht̃eʼ eñall att̃o otteñeʼcheñet acheñ. T̃arraña añña am̃chaʼtaret̃neshaʼ ama eʼnano ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ yepena. Att̃a nallatyet alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñeneshaʼ allot̃ñapaʼ oʼc̈hoʼ att̃a yottam̃p̃satyet arr cárcelo. T̃eʼña ñetpaʼ mueneñet oʼch c̈haʼnmaterryet eʼñe aʼnahua. Ñeñt̃paʼ ama pocteyaye atet̃. T̃eʼpaʼ oʼch sotuer am̃chaʼtaret̃ huapuetepaʼ arr c̈haʼnmaterryetepaʼ eʼñe ñet.
38 Añña guardiapaʼ otuerran paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ atet̃ oten Pablo. Ñetñapaʼ c̈ha yorenet allempo eʼmareʼchet ñetpaʼc̈hoʼña romanonaʼtaret ñamet. 39 Allempoña huac̈haʼtetpaʼ enamaret̃terret peretneñets. Allempoña c̈haʼnmatenanetpaʼ atet̃ otanet:
—T̃eʼpaʼ orrerres, sahuanerra b̃ac̈hayo.
40 Allempoña c̈haʼnenet cárcelot̃paʼ ahuanerret oʼch alla ab̃cheretaʼ Lidia. Allempoñapaʼ serrpareʼtuerret parro ñeñt̃ ameʼñetsa, cot̃apeʼchatuaneret cohuen, allempoñapaʼ ahuanerret allot̃.
* 16:10 Ñehua, eʼñe allempocmapaʼ oʼ cot̃aʼnmanet ñam̃a Lucas, ñeñt̃ara ñeñt̃ quellquëʼ añ ñoñets.