20
Att̃o allsensaret̃tena Jesús
(Mt. 21.23-27; Mr. 11.27-33)
Poʼpocheño pamt̃arr Jesúsñapaʼ alla yec̈haterranerr acheñeneshaʼ Parets paʼpacllo. Allpaʼ añ serrpareʼtatenanet cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Att̃eñapaʼ huac̈haʼtoña shonteʼ am̃chaʼtaret̃neshaʼ—ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a allponsheña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ pomporneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús:
—Ñehua, yapaʼ añecop yehuena yemneñ oʼch p̃otey ¿errot̃eʼt apuenpetña llesens? ¿Eseshaʼtña p̃apueneʼña llesens att̃ot̃ p̃orrtatyenña ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma pep̃aʼyena?
Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet:
—Ñehua, napaʼc̈hoʼña nemneñ oʼch naʼp̃t̃oʼtapas sam̃a amaʼt pat̃rra ñoñets. Sapaʼc̈hoʼña oʼch sotosen, ahuañmoʼcha allempo apateʼt̃ Juanañ Yomporecop ñeñt̃paʼ ¿eseshaʼtña llesenseʼ ñatoʼ Yompor amapaʼ acheñat̃eʼ apueʼña llesens? Nemnen oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa.
Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua otannaʼtyeset:
—Taʼm errot̃chaʼcaʼye yocht̃eʼ. Ñerraʼm c̈ha yoch Yomporeshot̃caʼye apetña llesens, ñañapaʼ c̈hat̃eʼcaʼye otey: “Ñehua, sañapaʼ esoʼmareʼtña ama seʼm̃ñocheña ahuaña allempo serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ.” Elloña ñerraʼm c̈ha yoch acheñeshot̃a apet llesenspaʼ acheñeneshaʼñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼmoñeʼtyet. Pueʼmoñeʼteñot̃etaypaʼ c̈hat̃eʼ rrollapechyet t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe cohuen eñcheteʼt̃ Juanañ, c̈hocma otyenet ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña aʼm̃toseʼ Yompor poʼñoñ.
Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ ochet Jesús:
—Taʼm yapaʼ amacaʼyeña yeñoteñe; errot̃t̃eʼ huapaña Juan, errot̃t̃eʼ apetña ñam̃a llesens.
Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr:
—Napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amach notaso sam̃a allot̃ aparet̃enña nam̃a llesens att̃ot̃ atet̃ nep̃aʼyena.
Atet̃ atmaʼntataret̃tena ñeñt̃ ataruasañec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayaye
(Mt. 21.33-44; Mr. 12.1-11)
Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ tomaʼnteñtso, Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Eñall puesheñarr acheñ ñeñt̃ña nareʼtanatatnomueʼ shonteʼ uvach, paʼmuerñapaʼ eʼñe ora uvachmatatue. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ naʼnman poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ taruasatats uvachmo ñeñt̃chaʼ coyerrahuet allpon ñerraʼm esempoch t̃oteñet. Allempoña ñapaʼ ahuoʼ b̃ac̈hayo poʼpoñ anetso alla atomat. 10 C̈hap allempo yen uvachllom̃paʼ ñañapaʼ mueñerran poʼpsheñeñ paʼtaruasañer oʼch enamuerraʼ uvachllom̃ poʼpsheñeñ paʼtaruasañresho ñeñt̃ cohuam̃peneʼ uvachmaʼ. Allempoña c̈hen allpaʼ enamhuenan ñeñt̃ allpon oʼpatena pamoʼmtayet arepaʼtchaʼña es apapuenayeña uvachllom̃, elloña ñeñt̃apaʼ c̈ha nalleʼtapueñet, oʼ alla mueñoʼteret eʼñe att̃a. 11 Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen uvachmaʼpaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼpsheñeñ paʼtaruasañer. Allempo c̈henerr allpaʼ ñapaʼc̈hoʼña c̈ha es otnareʼtapetpaʼ oʼc̈hoʼ nalleʼtapet oʼ matateret eʼñe att̃a. 12 Allempo pomaʼpocheño oʼ alla mueñerranerr poʼpsheñeñ paʼtaruasañer. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña allempo c̈henerr ñam̃a allpaʼ ñañapaʼ c̈ha atarr atserrp̃atseʼtapetpaʼ oʼc̈hoʼ alla matateret.
13 ’Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ penetpaʼ atet̃ ot: “T̃eʼpaʼ errot̃uachñacaʼyeña nepeʼt̃eʼ. T̃eʼpaʼ oʼch nemñe ñeñt̃ eʼñe na nechemer ñeñt̃ atarr nemorrentena. Ñatoʼrraña ñeñt̃paʼ mechaʼnaʼtapetchaʼ.” 14 Arepaʼtchaʼña amaʼt mameshapaʼ mechaʼnaʼtapeto. Allempo entapoñet puechemerpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: “Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña puechemer ñeñt̃chaʼ oʼpaterraya pompor puenarem̃ esempo. Ñapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼchcaʼye yemtsap̃ allochñapaʼ yachcaʼyeña eʼñe oʼpaterrayaña pompor puenarem̃.” 15 Allempoñapaʼ oʼ rromapet oʼ chetareʼtnomet narmetsmo aʼyot̃, allña muetsapoñetña ñam̃a puechemer. Arrpaʼ allohua atet̃ tomaʼntata Jesús eʼñe ñañeña.
Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr acheñeneshaʼ:
—Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen ataruasañec̈hnopaʼ atet̃chaʼ p̃ohuerranet. 16 Ñerraʼm esempoch huerranet, pamoʼmtayetpaʼ aʼcllatuerranetchaʼ, narmetsmaʼña oʼch apuerran poʼpotantañ.
Acheñeneshaʼñapaʼ allempo eʼmueñet Jesús atet̃ oten, ñetñapaʼ atet̃ ochet:
—¡Ñeñt̃paʼ arepaʼchña att̃eyeʼ p̃atsterro, Neyompor-re!
17 Jesúsña att̃a cohuanetpaʼ atet̃ otanet:
—Ñerraʼm ama atet̃ pueperraʼchepaʼ esoʼmareʼtña otenña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ eʼñechcaʼye poʼñoc̈h atet̃ perra. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten nocop, all atmaʼntataret̃en mapueʼ. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ:
Añ mapueʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ entyeno ñeñt̃ t̃omatyeneʼ pocoll, ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ anaret̃terra ñeñt̃chaʼ ello atarr cohuen sherberrets eʼñe atet̃ ñerraʼm quellpach allo eʼñe cohuen echarr orratenet pocoll.
18 Elloñapaʼ atet̃ otanet:
—Allohuen ñeñt̃ epot̃oʼtetsa añ mapyopaʼ atarrchaʼ atserrpenanet, ñam̃a añ mapueʼpaʼ ñerraʼm eseshesho mataʼnompaʼ eʼñech aʼtpetseʼtuosanet.
Att̃o aʼp̃t̃oʼchet Jesús, pocteʼt̃eʼ oʼch tsaʼtet impuesto
(Mt. 21.45-46; 22.15-22; Mr. 12.12-17)
19 Añña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetña allempopaʼ oʼ eñochet ñetcaʼye atmaʼntataret̃tenet, ñeñt̃paʼ ñocpuetcaʼye atet̃ eñorenaña Jesús. Allempoña ñetpaʼ atarr mueneñetañ oʼch rremuet Jesús eʼñe allorocma t̃arraña ama eseshayeʼ rromaye t̃arroʼmar ñetpaʼ mechaʼteñet acheñeneshaʼ. Ñehua, acheñeneshaʼ eʼñecaʼye cohuen enteñet Jesús. 20 T̃arraña ñetpaʼ aña atarr eʼnenet att̃och amaʼt parrochapaʼ oʼch eñorachet ñeñt̃ ama pocteyaye amaʼt ñam̃a gobiernocop, allochñapaʼ att̃och rremuet oʼch pomueñetaʼ am̃chaʼtaret̃esho ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa alloʼmarecop. Att̃eña ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua mueñet allponsheña acheñ Jesúsesho ñeñt̃ ottetsañ ñerraʼmrrat̃eʼ atarr cohuen acheñ, t̃arraña ñetpaʼ añecpa amñaret̃tet att̃och eʼñe pueshquëñot̃ poʼñoñot̃etpaʼ oʼch eñorachet ñeñt̃ ama cohuenayaye. 21 Allempoña c̈hapuet ñeshopaʼ atet̃ otoset:
—Maestrochaʼ yapaʼ yeñotenep̃ ñeñt̃ atet̃ peñen ñam̃a att̃o peyc̈hatyen Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃paʼ eʼñe cohuenacma. P̃apaʼ allohuen acheñ eʼñe cohuen pentueñ; ama aña ñapuet̃ pemorrenteno ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ. 22 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yemneñ oʼch peñotatapuey erraʼtsent̃eʼña eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa. ¿Pocteʼt̃eʼ oʼch yetsaʼta impuestos añecop ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa Romo, ñeñt̃ ama judioneshayaye? Ñatoʼ amat̃eʼ pocteyaye yocop ñeñt̃ey judioneshay oʼch yetsaʼta am̃chaʼtaret̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye.
23 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ shecareʼteñetañ, ñañapaʼ atet̃ otanet:
24 —Ñehua, segaten puetallarr quelle.
Gatuetpaʼ atet̃ otanet:
—Ñehua, sapaʼ oʼch soten, ¿eseshaʼt sentenña ñeñt̃ atmaʼntataret̃tetsa all? ¿Eseshaʼt paʼsoʼcheñ ñeñt̃ aquellcaret̃tetsaña all?
Ñetñapaʼ atet̃ ochet:
—Am̃chaʼtaret̃caʼye atmaʼntataret̃tetsaña all ñam̃a ñocaʼyeña paʼsoʼcheñ ñeñt̃ aquellcaret̃tetsa all.
25 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Ñeñt̃epñapaʼ añ poctetsa oʼch yap̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ ño ñeñt̃ atet̃ poctetsa gobiernocop; t̃arraña ellonet̃ ñeñt̃ Yomporo oʼch yap̃ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ poctetsa ñocop.
26 Att̃oña amaʼt pueshquëñot̃et atet̃ otyenetpaʼ ama errot̃enot̃ eñoracheto ñeñt̃ ama pocteyaye amaʼt ñam̃a gobiernocop t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen eʼñe cohuen enteñet atet̃ anapuenanet Jesús. Ñeñt̃ña ashcañneshaʼpaʼ att̃a cohuanrrorteñet t̃arroʼmar atarr cohuen anapuenanet Jesús. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ ama errot̃enayeʼ otenayeʼ entereterro.
Att̃o aʼp̃t̃oʼchet Jesús, ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ atanterrapoʼ rromot̃, taʼm, allempopaʼ errot̃enchaʼña yeperra
(Mt. 22.23-33; Mr. 12.18-27)
27 Allempoñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a patantarr ñeñt̃ saduceoneshatets. Ñehua, ñeñt̃ saduceoneshatets ñetñapaʼ ellonet̃ echenet poct̃ap̃ña ñeñt̃oʼmar atet̃ otenet amat̃eʼ errot̃enot̃ yetanterroña rromot̃ amaʼt errponaña.
28 Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús:
—Maestrochaʼ ahuat̃ Moiséspaʼ atet̃ quellconay ñoñets ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Ñeñt̃paʼ atet̃ otenña Moisés poʼñoñ: Ñerraʼm esempo rroma yacma oʼch saʼnman puet̃apor t̃arraña ama chemereʼtnomopaʼ añ poctetsa paʼmoʼnasheñchaʼ alla yorerreʼña poʼnorrar allochñapaʼ att̃och eñalleterraña ñeñt̃chaʼ puechemer perr paʼmoʼnasheñeñ. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye quellcaʼnmonayña Moisés ahuat̃. 29 Ñehua, t̃eʼpaʼ eñall canc̈herrsheña ñeñt̃ eʼñe poctacma paʼmoʼnasheñecmuet. Ñeñt̃ puesheñarr popoʼnaretpaʼ oʼ yoran coyaneshaʼ ñeñt̃ puet̃apor p̃aʼ. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ rromaña, yacma ama chemereʼtnomo. 30 Allempoña ñeñt̃ poʼrroc̈hoʼmerpaʼ oʼ yorerran paʼmoʼnasheñeñ puet̃apor. Eʼñe allponmatatsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnomo. 31 Allempoña poʼpsheñeñ paʼmoʼnasheñpaʼ oʼ alla yorerranerr ñam̃a poʼnorrar. Eʼñe allponmaterrtsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnerrerro oʼ att̃a rromuerrerr. Eʼñe att̃ecma p̃ohuet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochet ñeñt̃ara puesheñarr coyaneshaʼ. Eʼñe allohuenetpaʼ eʼñe att̃ecma pet collaʼhuet amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama chemereʼtnomueto. 32 Allempoña oʼ rromaña ñam̃a coyaneshaʼ. 33 T̃eʼña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ yetantena yerromñot̃paʼ añña coyaneshaʼ allempopaʼ ¿eseshaʼtchaʼña puet̃apor perreʼ t̃arroʼmar allohuenet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochet?
34 Allempoña Jesús otanet:
—Ñehua, atet̃ yec̈hen acheñeneshaʼ arr patsro, c̈hocmach senaʼtenet, coyaneshaʼpac̈hoʼña apueñet ñeñt̃chaʼ puerrollar p̃aʼ. 35 T̃arraña esempohuañen allempoch tanterret poʼpocheño allohuen ñeñt̃chaʼ eʼñe pocteʼ entuerr Yompor allochñapaʼ att̃och oʼch alla correrret poʼpocheño, ñetña allempopaʼ amaʼt puesheñarrot̃eta amach senaʼterreto, amaʼt coyaneshaʼpaʼc̈hoʼ amach eseshayeʼ apuerraye ñeñt̃chaʼ yorerrahuet. 36 T̃arroʼmar allempopaʼ amach arromñat̃terreto amaʼt ahuat̃a att̃och eʼñech atet̃ perret ñerraʼm mellañot̃eñnaneshaʼ. Yomporñapaʼ oʼch eʼñe puechemer perranet eʼñe poctacma t̃arroʼmar allempopaʼ oʼ tanterret rromot̃paʼ oʼhuañchaʼ arromñat̃terret amaʼt errponaña. 37 Elloña amaʼt Moisés atet̃ eñotataneʼt̃ acheñeneshaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃ collaʼhuatsa allempo, ñetñapaʼ corretseta. Ñehua, all aquellcaret̃ tsachmoʼr ñeñt̃ eʼñe ñot̃a huortets. Allot̃ñacaʼyeña Yomporpaʼ eñoranaʼtanaña Moisés; ñeñt̃paʼ atet̃caʼ otña Yompor allempo: “Napaʼ ñeñt̃en Poʼyomporer pen Abraham ñam̃a Isaac, ñam̃a Jacob.”
38 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama añeyeʼ Poʼyomporer penaye ñeñt̃ rromuets eʼñe poctacma ñapaʼ añcaʼyeña Poʼyomporer peneʼ acheñ ñeñt̃ corretsach. Yomporñapaʼ eʼñe entenanet allohuenetpaʼ eʼñe corretseta.
39 Añña puesheñaʼtets ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ atet̃ ochet:
—Eʼñe Maestrochaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ p̃oten.
40 Ñeñt̃oʼmar allempot̃eñpaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enterraye.
Att̃o Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ David, elloñapaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ per
(Mt. 22.41-46; Mr. 12.35-37)
41 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃:
—Esoʼmareʼtña otyenet ñeñt̃chaʼ Cristotosets ñapaʼ aña poʼm̃reneñ peneʼ David t̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ Cristoterrets ama aña poʼm̃reneñ peñe David t̃arroʼmar ñapaʼ Poʼpartseshareʼnaña peʼt̃ David. 42 T̃arroʼmar amaʼt Davidpaʼ allempo quellquëʼt̃ all libro Salmo allempopaʼ atet̃caʼye eñoseʼt̃ña añecop ñeñt̃chaʼ Cristoterrets:
Yompor Paretspaʼ atet̃ otennan ñeñt̃ Nepartseshar nepen na (ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets): “T̃eʼpaʼ oʼch p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pecohuentapreterrna.
43 Att̃ochña amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ napaʼ oʼch nameʼñatuerranet allochñapaʼ oʼch atet̃ perret ñeñt̃ pemnen p̃a.”
44 Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oteʼt̃ña David ñeñt̃chaʼ Cristoterretspaʼ ñeñt̃caʼyeña Poʼpartseshar peʼt̃ña amaʼt allempot̃eñ. Ñehua, amaʼt señoteñeña Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ David ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ per ñam̃a.
Att̃o Jesúspaʼ aʼmet̃areʼtenan ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ entapretenaneto Yompor
(Mt. 23.1-36; Mr. 12.38-40; Lc. 11.37-54)
45 Elloña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoʼteneʼ allempo atet̃ otenan Jesús pueyochreshaʼ:
46 —Amach semeñeʼtapretatsche ommoñat̃eneshaʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃areta ñeñt̃et atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arroʼmar ñetpaʼ añeʼnaña atarr cohuen entenet oʼch chorrenet atarrom shetamuets oʼch att̃a yormaʼtatseʼtenet paʼshtam. Ñam̃a pommoʼcheñot̃etpaʼ atarrchaʼ mueneñet oʼch eʼñe puem̃chaʼnaʼteñot̃ eʼñech cohuen huom̃chaʼtenanet acheñeneshaʼ all chopeñeʼchyenet. Ñam̃a ñetpaʼ añeʼnach atarr muenenet oʼch anorrc̈haʼtyenet judioneshaʼ poʼprahuo allecma anorryen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ ñam̃a eʼñe att̃ecma penet ñam̃a all rrallmeʼchapretenet. 47 T̃arraña ñetñapaʼ rret̃orrnaneshaʼnaña puerratam̃pesyenetña paʼpaquëll. Elloña eʼñe pommoʼcheñot̃etpaʼ aña atarr muenenet oʼch atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ ñetpaʼ atarroʼ cohuen acheñret ñeñt̃oʼmarña arrchaʼ maʼyochenet all shontena acheñeneshaʼ, amach t̃ematenayaya maʼyocheneto. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ atet̃ petsa pommoʼcheñot̃paʼ elloña atarrchaʼ aʼcoñchaʼtaret̃terret.