5
Cristo bënga s̈ojatsebacá
Cristo bënga s̈ojatsebacá, ndoñe más mo chë nÿets tempo nÿe ínÿabiama oservenëngcá chamondëtsiyenama, chë léyeca mandánënga. Nÿa s̈mochtsents̈ena nÿets tempo chca atsebácanënga chas̈moquedama, y ndoñe s̈matjaleséncia ts̈ëngaftanga cachiñe chë léyeca mandánënga ínÿenga chácmabiamama.
Ts̈abá s̈mochjouena. Ats̈e Pablo cbë́yana: Nderado ts̈ëngaftanga ndoñe judiënga, s̈mojalesenciá ínÿenga chë ts̈ëngaftangbe más delicadents̈e base bobachtema chamotëts̈ama, nts̈amo judiënga monduamancá, asna, ndayá Cristo ts̈ëngaftangbiama tojanmcá tondayama nantsoservena. Ndëmuanÿe ents̈ánaca, nda tojalesenciá ínÿenga chabe más delicadents̈e base bobachtema chamotëts̈ama, cachiñe cha s̈cobuayená: Mora aca cmontsemna nÿetsca chë judiëngbe leyents̈a mandënga jtsobedecénana. Ndëmuanÿenga ts̈ëngaftangbents̈ana s̈mojtsenguá, Bëngbe Bëtsabe bominÿiñe ts̈ábenga jtsemnama, nts̈amo leyiñe jamama yomna ca iuayancá jtsamëse, ts̈ëngaftanga chca s̈mojtsamama, s̈mojama Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá ndoñe chas̈mondë́tsemnama; Bëngbe Bëtsábents̈anënaca s̈mojtsoluaré, y chca, s̈montsinÿanÿná ts̈ëngaftanga ndoñe s̈montsebos̈e, Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbe ts̈abiama jtsejuabnayëse, chácmatsebacana. Pero bënga, Bëngbe Bëtsábeñe jtsos̈buáchiyëse, mondobátmana cha yochjama bënga chabe bominÿiñe ts̈ábenga nÿets tempo chamotsemnama. Y bënga chca mondobátmana, Jesucrístbeñe os̈buáchiyana bómnayeca, y chë os̈buáchiyana chë Uámana Espíritbiajana bë́ngbioye endobá. Er Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá tmojtsemna ora, aíñe base bobachtema të́ts̈enënga tmojtsemna o ndoñe, tondaye ntsámanana; ndayá puerte enduámana endmëna chë Jesucrístbeñe bënga mondbomna os̈buáchiyana, y chca bétsebomnamna bënga montsinÿanÿná ínÿenga jtsababuánÿeshanëse.
Ts̈ëngaftanga ts̈abá s̈monjánama, chë jtsiyenana nts̈amo Bëngbe Bëtsabe ndegombre soyënga yomncá jtsamëse. Y mora, ¿nda tojama ts̈ëngaftanga chas̈motsajbanama chë Bëngbe Bëtsabe ndegombre soyënga jtsuenanama? Ndegombre, Bëngbe Bëtsá ndoñe quenátsmëna, er cha ts̈ëngaftanga tcmojáchembo chabe ents̈anga chas̈motsemnama. Nts̈amo ents̈anga mondënts̈ayancá: “Nÿe base levadura jamana nÿetsana chauabochama ca”; cachcá, ts̈ëngaftanga chë judiëngbe básefta leyë́ngaca mandánënga jtsemnama s̈mojabojáts̈ese, s̈muatjábocna nÿetsca leyë́ngaca mandánënga. 10 Bënga Bëngbe Utabnáftaca cánÿiñe mo canÿacá bétsemnayeca, ats̈e corente së́ntsetats̈ëmbo, nts̈amo ats̈be juabna yomncá ts̈ëngaftángnaca cachcá s̈mochtsejuabnayama; y áts̈naca corente së́ntsetats̈ëmbo Bëngbe Bëtsá puerte bochjacastíga, nda ts̈ëngaftanga natjë́mbana ainánaca ndoñe chas̈mondëtsiyenama tojtsamábioye, masque ndánaca cha chaotsomñe.
11 Y ats̈biama chanjayana, Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga base bobachtema chëngbe más delicadents̈e të́ts̈enënga chamotsemnama ents̈anga cabá stsabuayiynase, ents̈anga ya ndoñe muantsama ats̈e chaitsesufrínama. Ats̈e chca stsamëse, Cristo cruciñe tojanóbanama nts̈amo iuayancá ents̈anga stsabuayiyná ora, chënga ya ndoñe áts̈eftaca nanjósentiaye. 12 Pero chë natjë́mbana ainánaca ndoñe chas̈mondëtsiyenama imojtsamëngna, ¡malaye cachënga muanjenocbóna!
13 Pero ts̈ëngaftanga, Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, Bëngbe Bëtsá tcmojáchembo chë judiëngbe léyeca ndëmandánënga chas̈motsemnama. Pero chca bétsemnama, mora ndoñe s̈matjátsjuabnaye s̈mojtsobena jalesénciana, nÿe ts̈ëngaftangbe cuerpënga ts̈abá chamotsemnama juabnë́ngaca mandánënga jatiyenama. Chamna, ts̈ëngaftanga s̈muenbobonshánayeca, nÿetscanga s̈mochtsenájabuachana. 14 Er nts̈amo Moisesbe leyents̈a nÿetsca mandënguiñe endayancá, nÿe canÿe mandiñe lempe chca entsayana. Y chë mando endmëna: “Ndëmua ents̈ánaca cochtsebobonshana nts̈amo cach aca cuenobobonshancá.” 15 Pero ínÿenga chamotsesufrínama jtsamëse ts̈ëngaftanga s̈mojtsiyenëse, mo ts̈átjaye bayënga tmojtsenashantsná y tmojtsenobanacá, cuedado s̈mochtsebomna. Ndóñese, nÿetscanga s̈matjánenpochocaye.
Nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe Espíritbeyeca vida jtsebomnama
16 Chíyeca cbochjáuyana: Nÿets tempo s̈mochtsiyena nts̈amo chë Uámana Espíritu cmojtsamëndacá, y chca, ts̈ëngaftanga ndoñe ques̈mochátama soyënga, nÿe cach ts̈ëngaftanga ts̈abá jtsomñama juabnë́ngaca. 17 Er ndayá bënga, nÿe ents̈angbe juábnaca jamama mondbos̈cá, jtsemnana ndayá chë Uámana Espíritu bënga chamomama yobos̈cá contra; y ndayá chë Uámana Espíritu bënga chamomama yobos̈cá, jtsemnana ndayá bënga, nÿe ents̈angbe juábnaca jamama imobos̈cá contra. Chca endmë́nayeca, nts̈amo chë Uámana Espíritu chas̈momama yobos̈cá s̈mojtsamëse, ndoñe ques̈mátobena jamana, ndayá cach ts̈ëngaftanga, nÿe ents̈angbe juábnaca jamama s̈mojatsbos̈cá. 18 Ts̈ëngaftanga, nts̈amo chë Uámana Espíritu cmojtsamëndacá s̈mojtsamëse, ndoñe quecmátamna nts̈amo chë leyiñe iuayancá játamama.
19 Nts̈amo ents̈anga, nÿe ents̈angbe juábnaca tmojtsamcá, nÿetscanga paselo jtsonÿayana: chënga bacna soye boyabása o shembásaftaca jtsamana, nÿe chca soyëngama jésejuabnayana, y ndoñe ntsobenana cachënga jenomándama, chca soyënga jtsamëse. 20 Ba uabouana soyënga jtsamana, diosënga yomna ca tmojtsejuabná soyënga jadórama, jtsencjuanayana, ínÿengaftaca jtsenáyayana, nÿetscanga ndoñe cachcá chamondëtsejuabnama jtsamana, ínÿengaftaca yapa jtsenánts̈abos̈ana, soyënga nÿe rábiaca jtsamana, ínÿengaftaca ts̈a jesenaleganana, y cánÿenga ínÿengaftaca contra chamotsemnama jtsamana. 21 Nÿe jtsebos̈ana nts̈amo inÿa tojatashjachcá jtsebomnama, yapa tmoyënga jtsemnana, fiestënguiñe ndoñe ts̈abe soyënga jtsamana, y inÿe soyë́ngnaca mo chë soyëngcá jtsamana. Y mora ats̈e cbabuayená, cach nts̈amo tempo sënjanmcá: chca soyënga jtsamëse oyenënga, Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca ndoñe luare quemochátsbomna.
22 Pero, Uámana Espíritu ainaniñe tojtsemánda ora, quem soyënga chents̈ana jóbocnana: nÿetscanga jtsababuánÿeshanana, jtsóyejuayana, natjë́mbana ínÿengaftaca jtsiyenana, puerte uantado nÿetsca padecéniñe jtsemnana, nÿetscanga corente bonshanánaca jtsë́nÿayana, ts̈abe ainana jtsebomnana, y nÿétscañe ts̈abe palabra bomnënga jtsemnana, 23 jtsejuabnayana chë ínÿenga mo chabiama más uámanënga cuaftsemncá, y cachá nÿetsca soyënguiñe jenomándama jtsobenana. Y ndocna ley quenátsmëna, chca soyënga tmojtsama ents̈angbiama contra cháuayanama. 24 Jesucrístbenga imomnënga tmojama, chënga chë nÿe ents̈angbe juabnë́ngaca mandánënga ndoñe ntsemnama; ya ndoñe más, chë nÿe cachënga ts̈abá jtsomñama bacna juabnë́ngaca mandánënga quemátsmëna, y chë nÿe cachëngbiama soyënga jamama bëtscá juabnë́ngaca cach ndoñe. 25 Bënga ndegombre ts̈abe vida chamotsebomnama Uámana Espíritu yojtsámayeca, bënga mochtsiyena jtsamëse lempe nts̈amo Uámana Espíritu s̈ojtsamëndacá. 26 Ndoñe s̈mattsenábotamnaye, uámanënga jatenobiamnayëse, ndoñe soyënga mattsama ínÿenga bë́ngaftaca chaoséntiayama, y ndoñe nÿe mochjátsbos̈e nts̈amo inÿa tojatashjachcá jatsbomnama.