20
Jesús igui pooe moãrã keori merã buedea
Irasirigʉ dupaturi Jesús keori merã buemi doja:
—Marĩpʉ ʉ̃mʉgasigue ããrĩgʉ̃́ ĩgʉ̃yarãrẽ doreri ãsũ ããrã. Sugʉ igui pooe opʉ boyodujimejãripoe ĩgʉ̃ya pooere moãmurãrẽ siiugʉ waakumi. Ãsũ ãrĩkumi: “Sunʉ moãrĩ waja suti niyeru ti wajarigʉra”, ãrĩkumi ĩgʉ̃sãrẽ. Pʉrʉ ĩgʉ̃sãrẽ ĩgʉ̃ya pooegue moãdoregʉ iriukumi. Pʉrʉ goeripoe dupuyuro nueve hora ããrĩmakʉ̃, makã dekogue waa, gajerã moãrĩ opamerãrẽ bokajakumi. Ĩgʉ̃sãrẽ bokaja, ãrĩkumi: “Mʉsãde yaa pooere moãrã waaka! Keoro wajarigʉra”, ãrĩkumi. Irasirirã ĩgʉ̃ya pooegue moãrã waakuma. Pʉrʉ pooe opʉ goeripoe ããrĩmakʉ̃, ñamika tres hora ããrĩmakʉ̃dere gajerãrẽ moãdorekumi doja. Pʉrʉ ñamikague cinco hora ããrĩmakʉ̃, makã dekogue waakumi doja. Irogue eja, gajerã moãrĩ opamerãrẽ bokaja, ĩgʉ̃sãrẽ sẽrẽñakumi: “¿Nasirirã dapagãrẽ moãbirikererã doaneãkõãrĩ mʉsã?” ãrĩkumi. “Neõ sugʉ gʉare: ‘Moãrã waaka!’ ãrĩbirami”, ãrĩ yʉjʉkuma. Irasirigʉ pooe opʉ ĩgʉ̃sãrẽ: “Mʉsãde yaa pooere moãrã waaka! Keoro wajarigʉra”, ãrĩkumi. Irasirirã ĩgʉ̃sãde ĩgʉ̃ya pooere moãrã waakuma.
’Abe ñajãripoegue ããrĩmakʉ̃, pooe opʉ ĩgʉ̃ya pooere siiu moãgʉ̃rẽ ãsũ ãrĩkumi: “Moãrãrẽ siiu, moãrã ejatũnunerãrẽ wajaripʉrori, ĩgʉ̃sã ejaburi dupuyuro ejanerãrẽ wajari odo, ejapʉrorianerãrẽ wajaritũnuka!” ãrĩkumi. Irasirigʉ, cinco hora ããrĩmakʉ̃ moãnʉgãnerãrẽ sunʉ moãrĩ wajataropã suti niyeru ti wajarikumi. 10 Ĩgʉ̃ irasũ wajarimakʉ̃ ĩãrã, moãpʉrorianerã: “Gʉa gapʉre ĩgʉ̃sã nemorõ wajarigʉkumi”, ãrĩ gũñadikuma. Ĩgʉ̃sãdere sʉrosũta wajarikõãkumi. 11 Irasũ wajarimakʉ̃ ĩãrã, pooe opʉ merã gua, ĩgʉ̃rẽ ãrĩkuma: 12 “Ĩĩsã gʉa pʉrʉgue ejanerã gapʉ su horata moãama. Gʉa gapʉ sunʉ õãrõ moãneãkõãbʉ. Bʉro abe asiripoe moãbʉ. Gʉa irasũ moãneãkerepʉrʉ, sʉrosũ wajarikõãbʉ mʉ”, ãrĩkuma. 13 Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩmakʉ̃ pégʉ, pooe opʉ gapʉ sugʉ ĩgʉ̃sã watope ããrĩgʉ̃́rẽ ãrĩkumi: “Yʉ merãmʉ, yʉ mʉrẽ ñerõ irigʉ meta yáa. Yʉ mʉrẽ: ‘Suti niyeru ti wajarigʉra’, ãrĩmakʉ̃ pégʉ: ‘Jáʉ’, ãrãbʉ mʉ. Irasirigʉ yʉ ãrãderosũta mʉrẽ keoro wajariabʉ. 14 Irasirigʉ yʉ wajariadeare ãĩ, waakõãka! Ĩĩrẽ mʉ pʉrʉgue ejadidere mʉrẽ wajariaderopãta wajarigʉra. 15 I yaa niyeru ããrã. Irasirigʉ yʉ gããmerõ wajarimasĩa. Gajerãrẽ yʉ õãrõ sĩmakʉ̃ ĩãgʉ̃, ¿yʉre ĩãturiri mʉ?” ãrĩkumi pooe opʉ.
16 ’I keori ãrĩrõsũta Marĩpʉ ĩgʉ̃yarã ããrĩpʉrorinerãrẽ, ĩgʉ̃sã pʉrʉ ĩgʉ̃yarã ããrĩrã́dere sʉrosũ õãrĩrẽ sĩgʉkumi, ãrĩ weremi Jesús gʉare.
Dupaturi Jesús ĩgʉ̃ boaburire weredea
(Mr 10.32-34; Lc 18.31-34)
17 Jesús Jerusalén waarí maague waagʉ́, gʉare pe mojõma pere su gubu peru pẽrẽbejarã ĩgʉ̃ buerãrẽ gajerã péberogue siiuwãgã, ãrĩmi:
18 —Õãrõ péka! Marĩ Jerusalẽ́gue waarã́ yáa. Irogue yʉ ããrĩpererã tĩ́gʉ̃, paía oparãguere, irasũ ããrĩmakʉ̃ Moisés gojadea buerimasãguere wiasũgʉkoa. Ĩgʉ̃sã yʉre: “Boaburo”, ãrĩrãkuma. 19 Irasirirã judío masaka ããrĩmerãguere yʉre wiarãkuma. Ĩgʉ̃sã yʉre bʉrida, tãrã, curusague pábiatú wẽjẽrãkuma. Ĩgʉ̃sã yʉre wẽjẽadero pʉrʉ, ʉrenʉ waaró merã masãgʉkoa, ãrĩmi Jesús.
Santiago, Juan pago Jesúre sẽrẽdea
(Mr 10.35-45)
20 Pʉrʉ Zebedeo marãpo igo pũrã Santiago, Juan merã Jesús pʉrogue eja, ĩgʉ̃rẽ sẽrẽbo ñadʉkʉpuri merã ejamejãmo.
21 Igo irasirimakʉ̃, Jesús igore sẽrẽñami:
—¿Ñeénorẽ gããmerĩ mʉ? ãrĩmi.
Igo ĩgʉ̃rẽ yʉjʉmo:
—Mʉ, Opʉ ñajãgʉ̃, ĩĩsã yʉ pũrã pẽrãrẽ mʉ merã doremurã sóoka! Sugʉre mʉ diaye gapʉ, gajigʉre kúgapʉ doadoreka! ãrĩmo Jesúre.
22 Igo irasũ ãrĩmakʉ̃ pégʉ, Jesús igo pũrãrẽ ãrĩmi:
—Mʉsã yʉre sẽrẽrĩrẽ pémasĩbea. Yʉ bʉro ñerõ tarigʉkoa. ¿Yʉ ñerõ tarirosũ mʉsãde ñerõ tarirã, bokatĩũrãkuri? ãrĩmi.
Ĩgʉ̃sã yʉjʉma:
—Bokatĩũkõãrãkoa, ãrĩma.
23 Jesús ĩgʉ̃sãrẽ ãrĩmi:
—Diayeta ããrã. Yʉ irirosũ mʉsãde ñerõ tarirãkoa. Yʉ gapʉ mʉsãrẽ yʉ diaye, kúgapʉ doamurãrẽ beyemasĩbea. Yʉpʉ ãmusiadi ããrĩmí irire. Irasirirã ĩgʉ̃ beyenerã dita yʉ diaye, kúgapʉ doarãkuma, ãrĩmi.
24 Gʉa pe mojõmarã ĩgʉ̃ buerã gapʉ Santiago, Juan ĩgʉ̃sã Jesúre sẽrẽrĩrẽ pérã, ĩgʉ̃sã merã guabʉ. 25 Gʉa guamakʉ̃ ĩãgʉ̃, Jesús ããrĩpererãrẽ gʉare siiu neeõ, ãsũ ãrĩ weremi:
—I nikũ marã oparã Marĩpʉre bʉremumerã gapʉ ĩgʉ̃sãyarãrẽ dorerã, turaro merã dorema. Ĩgʉ̃sã doka marãde irasũta dorema. Irire masĩa mʉsã. 26 Mʉsã tamerã ĩgʉ̃sã irirosũ iribirikoa. Mʉsã watopeguere opʉ ããrĩdʉagʉ, mʉsãrẽ moãboegʉ irirosũ ããrĩburo. 27 Sugʉ mʉsã watopegue ããrĩgʉ̃́, gajerã nemorõ ããrĩdʉagʉ, moãboegʉ irirosũ ããrĩburo. 28 Yʉde irasũta ããrã. Yʉ ããrĩpererã tĩ́gʉ̃ masaka yʉre iritamuburo, ãrĩgʉ̃ meta aaribʉ́. Yʉ gapʉ ĩgʉ̃sãrẽ iritamugʉ̃ aaribʉ́. Irasirigʉ wárã masakare yʉ boari merã ĩgʉ̃sã ñerõ iridea wajare wajaribosagʉ aarigʉ́ iribʉ, ãrĩmi Jesús gʉare.
Jesús pẽrã koye ĩãmerãrẽ taudea
(Mr 10.46-52; Lc 18.35-43)
29 Pʉrʉ Jericógue ããrãnerã gʉa wirimakʉ̃, wárã masaka Jesúre tʉyama. 30 Gʉa waarí maa tʉro, pẽrã koye ĩãmerã doama. Jesús iro tariwãgãrĩrẽ péñarã ãsũ ãrĩ gainíma:
—Gʉa Opʉ, David parãmi ããrĩturiagʉ, gʉare bopoñaka! ãrĩma.
31 Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩ gainímakʉ̃, masaka gapʉ ĩgʉ̃sãrẽ: “Toeaka!” ãrĩma. Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩkerepʉrʉ, ĩgʉ̃sã gainíadero nemorõ gainínemoma:
—Gʉa Opʉ, David parãmi ããrĩturiagʉ, gʉare bopoñaka! ãrĩma.
32 Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩmakʉ̃ pé, Jesús dujanʉgãja, ĩgʉ̃sãrẽ siiu, ãsũ ãrĩ sẽrẽñami:
—¿Ñeénorẽ yʉ mʉsãrẽ irimakʉ̃ gããmerĩ? ãrĩmi.
33 —Gʉa Opʉ, gʉare koye ĩãmakʉ̃ irika! ãrĩ yʉjʉma.
34 Ĩgʉ̃sã irasũ ãrĩmakʉ̃, Jesús ĩgʉ̃sãrẽ bopoña, ĩgʉ̃sãya koyere moãñami. Ĩgʉ̃ moãñamakʉ̃ta, ĩãkõãma. Irasirirã Jesúre tʉyama.