10
Pipanow ni Isus og pitu puluꞌ bu duaꞌ kotow
1 Tubus nituꞌ, og Kounutan mimiliꞌ dosop nog pitu puluꞌ bu duaꞌ kotow bu piuna non doduaꞌ kotow sog bonuaanan kituꞌ nog posunguꞌ non ongoyan.
2 Bu tinaluꞌ non dianilan nog, “Moliwag og gonion. Tibua, mikaꞌan da og polonggani. Dadi, pongoningoni amu sog gapuꞌ nog gonion nog mokpoit ion dumungag nog polonggani dia sog gonion non koni.
3 Dadi, panow amu na. Tibua, pongmayaꞌ amu poꞌ poponowon ku amu nog mamaꞌ nog nati nog bilibilianan nog mangoy tumimbul dia sog glimonganan.
4 Bu naꞌ amu mokpitang nog sin, bu og toguꞌan nog balanbalan, otawaka og pongyapak. Naꞌ amu dosop manggaꞌ mogabitabit nog gotowanan dia sog dalan.
5 Bu bila mogdangan amu sog baloy, og tiganaꞌ toluꞌon niu maꞌ nini, ‘Popiaon og gotow sog baloy koni.’
6 Bila ongon gotow dion nog ombaꞌis pikilan non, og popia niu koyon mongon da dianon. Tibua, bila diꞌ, muliꞌ da dianiu.
7 Dion amu batuk sog baloy koyon. Bu kan niu ain pokanon dianiu bu inum niu ain pinumon dianiu. Poꞌ og gotow nog moginang, patut nododaꞌ tumbasan. Bu naꞌ amu moktolopasan nog gimbolayan nog botukan niu.
8 “Bila sop matong amu sog solabuk koliwagan bonua bu tolimaꞌon nilan amu, kan niu ain goktob nog sinimpan dianiu.
9 Tubus nituꞌ, ponguliꞌoy niu ain diꞌ mokokodag sog bonua koyon. Bu taluꞌ niu sog gotowanan dion nog, ‘Og kopogbayaꞌ nog Mikpongon molani na dianiu.’
10 Tibua, bila sumolod amu sog koliwagan bonua saka diꞌ nilan amu tolimaꞌon, angoy amu sog tobuꞌan nog bonua koyon mangka niu toluꞌoy nog,
11 ‘Minsan siꞌoy og glopug nog glupaꞌ sog bonua niu koni nog minokot sog botisanan nami, pokpason nami poꞌ kituꞌ og mokotaksiꞌ dianiu. Tibua, ilingon nami maꞌ nini bagun niu kosunan og kopogbayaꞌ nog Mikpongon molani na.’
12 Toluꞌon ku dianiu, sog gondow nog polihalaꞌ nog Mikpongon, labi pa og posakit dia sog gotowanan koyon nog diꞌ tumolimaꞌ dianiu, gabaꞌ nog posakit dia sog gotowanan kituꞌ sog bonua nog Sodom.
Kosusasusa og gotowanan nog polomungyas
Matiu 11:20-24
13 “Dadi, kosusasusa amu og gotowanan sog bonua nog Korasin bu sog bonua nog Betsaida. Poꞌ somoꞌ og dakol nog gingyataꞌanan kituꞌ nog ininang u dituꞌ niu, dia u pa ininang sog bonua nog Tair bu Sidon, miobon ilan na bosia moglilaꞌ nog dusaanan nilan bu ponapot nog saku mangka ingkud dia sog gobuan.
14 Tibua, bila matong na gondow nog poliholaꞌon nog Mikpongon og gotowanan, labi pa og posakit dianiu sog posakit dia sog gotowanan kituꞌ sog bonua nog Tair bu bonua koyon nog Sidon.
15 Bu amu og gotowanan sog Kapernaum, moleg amu siꞌoy ompotas asta motingkuꞌ amu sog glangit, lobuꞌon amu da dia sog gapuy kituꞌ nog ondiꞌ ompalong.”
16 Bu maꞌ long sop ni Isus dia sog sulangguꞌanan non koyon, “Simasima og monginongog dianiu, maꞌana non minginongog ilan dosop dianakon. Tibua, ain diꞌ tumolimaꞌ dianiu, maꞌana non diꞌ nilan dosop akon tolimaꞌon. Bu simasima og diꞌ non akon tolimaꞌon, maꞌana non diꞌ non dosop tolimaꞌon og dinumondag kituꞌ dianakon mangoy dini.”
Og kopokpuliꞌ nog pitu puluꞌ bu duaꞌ kotow
17 Dangan mikpuliꞌ na og pitu puluꞌ bu duaꞌ kotow koyon nog pipanow ni Isus, landuꞌ tokodoy og daꞌdaꞌan nilan kobon nilan moguksug dia ni Isus. Long nilan dun, “Kounutan, minsan og glatdiwataanan migbilang ilan dianami bianan sog ngalan mu!”
18 Dadi, tinabal ilan ni Isus, “Oꞌo dodaꞌ poꞌ mitongow u tanan si Kindagow nog midogdag maꞌ nog kilat tidu sog glangit.
19 Binogayan ku amu nog bayaꞌ mondogyak nog mamak bu gulasulas. Bu binogayan ku dosop amu nog bayaꞌ momondag dia sog glam nog bayaꞌ nog minanta kituꞌ dianiu bu daꞌidun og mogandun dianiu.
20 Tibua, naꞌ amu mogdaꞌdaꞌ dun nog migbilang dianiu og glatdiwataanan. Sugaꞌid non, pogdaꞌdaꞌ amu nog og ngalananan niu sinulat na dituꞌ sog glangit.”
Migdaꞌdaꞌ si Isus
Matiu 11:25-27, 13:16-17
21 Sog tang koyon, si Isus migdaꞌdaꞌ tokodoy sabap sog Bolakat nog Mikpongon bu miktaluꞌ ion nog, “Amaꞌ, ika og Pogbayaꞌ sog pigloban nog glangit bu glupaꞌan. Mikposolamat u dianika poꞌ linimod mu og kohinangan kituꞌ dia sog gotowanan nog sabutbaꞌasa bu pitongow mu dia sog gotowanan kituꞌ nog kulang pa bosia og sabut non. Oꞌo, Amaꞌ, ininang mu ituꞌ poꞌ maꞌ nituꞌ og kosuꞌatan ka dun.”
22 Tubus nituꞌ, miktaluꞌ nosop si Isus dianilan nog, “Og glam non inuakil na dianakon nog Gamaꞌ u. Daꞌidun og mokokilala bog sima og Bataꞌ lual da og Gamaꞌ. Bu daꞌidun dosop mokokilala bog sima og Gamaꞌ lual da og Bataꞌ, bu ain og kolegan nog Bataꞌ koyon potongowon dianon og Gamaꞌ non.”
23 Tubus nion, sinunguꞌ ni Isus og sulangguꞌanan non bu tinoluꞌan non ilan, “Popiaon og gotow kituꞌ nog motongow nilan ain og mitongow niu.
24 Poꞌ dini kituꞌ modakol og polomolatasanan bu datuꞌanan mogapas bosia mokotongow nog mitongow niu koyon bu mokinongog nog midongog niu koyon. Tibua, daꞌ ilan pokotongow bu pokodongog dun.”
Og pononggiꞌan paꞌali sog gotow Samarianog molongas botad non
25 Ongon gondow non, ongon sala kotow polopanad nog botad nog bansa Hudyu minangoy dituꞌ ni Isus poꞌ pogolapsobapan non ion. Long non dun dia ni Isus, “Polopanad, olo gidoy sumboy inangon ku bagun ku malap og kotubuꞌ nog daꞌ kopus non?”
26 Dadi, tinumabal si Isus, “Olo buan og tinaguꞌ dia sog botad nog sinulat kituꞌ ni Muses? Olo buan og sabut nika dun?”
27 Tinumabal og gotow koyon, “ ‘Sumboy potigbungon mu og glolaman mu sog Pogbayaꞌ nog ion og Diwata mu, tidu sog pusung mu, mangoy sog glimukud mu, bu sog pagas mu, bu asta sog pomikilan mu.’ Bu koduaꞌ non maꞌ nini, ‘Sumboy molalam a sog sumbaloy mu mamaꞌ da nog glolaman mu sog dili glawas mu.’ ”
28 Maꞌ long ni Isus dun, “Motud og tabal mu koyon. Dadi, inang nika og maꞌ nion koyon bagun mu malap og kotubuꞌ nog daꞌ kopus non.”
29 Tibua, og gotow koyon minontong nog pondayan non bagun da diꞌ kosipogan. Dadi, sinakan non si Isus nog, “Sima buan og pogolongon koyon nog sumbaloy u?”
30 Dadi, tinumabal si Isus bianan sog pononggiꞌan. Maꞌ long non dun, “Ati, ongon gondow, ongon sala kotow dinumiksun tidu sog bonua nog Jerusalem posunguꞌ sog Jeriku. Sonuk non ompanow, inapaꞌ ion nog polonglaꞌug mangka olapoy og glam nog golotaꞌ non bu linobasan ion, mangka pogbombaloy bu gonatoy sog goksid nog dalan koyon nog moglamlam na matoy.
31 Tubus nion, kibianan nog sala kotow bolian nog bansa Hudyu. Dangan mitongow non gotow koyon, pigliow non bu dituꞌ ion minian sog dipag nog dalan.
32 Tubus nion, ongon nosop minian dion sala kotow nog pangkat ni Lebi. Maꞌ nituꞌ dosop ininang non. Poꞌ dangan mitongow non gotow koyon, pigliow non dosop bu dituꞌ ion minian sog dipag nog dalan.
33 Tubus nituꞌ, ongon sala kotow nog gotow Samaria minian dion. Dangan mitongow non gotow koyon, inangoy non tontongoy. Bu dangan miimotimot non og kimaꞌmaꞌan nog gotow koyon, milolat tokodoy ion dun.
34 Dadi, inududan non nog glana bu galak og gangol nog gotow koyon mangka non bogbodoy. Tubus nituꞌ, linulan non sog kudaꞌ non og gotow koyon mangka non pitangoy sog baloy nog pogdukonan bagun non musibaꞌ dituꞌ.
35 Dangan migbolomaꞌ ion, tinulunan non nog duaꞌ dinari og gapuꞌ nog baloy koyon nog pogdukonan kobon non moktaluꞌ nog, ‘Usibaꞌ mu pa og gotow koni solian daꞌ u dini. Poꞌ bila mokpuliꞌ dini, boyadan ku da dianika ain og kipoktulaꞌan mu nog sin mu dia sog gotow koni.’ ”
36 Tubus ni Isus suksugoy og pononggiꞌan koyon, sinakan non og polopanad nog botad koyon nog bansa Hudyu nog, “Dadi, sog pikilan mu dun, sog tolu ilan koyon, sima gidoy og milalam sog sumbaloy non?”
37 Tinumabal gotow koyon nog, “Og gotow kituꞌ nog milolat bu tinumabang dianon.”
Tinabal ion ni Isus, “Dadi, bog maꞌ nituꞌ, angoy mu poglogilingoy og piginang nog gotow kituꞌ.”
Minumbaloy si Isus dituꞌ ni loꞌ Marta bu si Maria
38 Dangan miglandan si Isus ilan nog sulangguꞌanan non koyon, minatong ilan sog gimbolayan. Ongon glibun dion ngalan non si Marta. Tinolimaꞌ non si Isus dia sog baloy non.
39 Bu si Marta, ongon gilug non nog glibun ngalan non si Maria. Si Maria minadap dia sog Kounutan poꞌ mokinongog ion nog pomali non.
40 Tibua, si Marta kitopakan ion moksimpan nog ponganon. Dadi, minangoy ion dia ni Isus mangka poktaluꞌ nog, “Kounutan, potiangon nika ma og gilug u koni nog gonatan non akon, saka moligot ginang u, poꞌ ion mogingkudingkud tibua? Taluꞌ mu pa dianon nog ongoyon non pa akon tobangoy.”
41 Dadi, tinabal ion nog Kounutan nog, “Marta, Marta, mosompun ka kosusa bu kosasow nog asaasa pa.
42 Tibua, soginis da og bololagaꞌ. Si Maria, ininang non ain baꞌis inangon. Bu og mialap non koyon, ondaꞌidun nododaꞌ og mokalap dun dianon.”