147
Psalm 147 – Guds ord upprättar Jerusalem
[Psalm 147 är den andra av de fem Hallelujapsalmer som avslutar hela Psaltaren, Psalm 146-150.
 
Författare: Okänd
 
Struktur:
1. Inbjudan att sjunga lovsång till Gud, vers 1-6
2. Inbjudan att sjunga och spela till Herrens ära, vers 7-11
3. Inbjudan att ära Gud, vers 12-20]
______
 
Halleluja (prisa Herren Jahves namn)!
 
Det är gott (välsignat) att lovsjunga vår Gud,
ja det är ljuvligt och passande (det enda lämpliga)!
 
Herren (Jahve) bygger upp Jerusalem igen,
han samlar det skingrade (deporterade) Israel.
Han helar (reparerar, lagar, syr ihop) de brutna (de som har förkrossade och brustna hjärtan),
och förbinder deras sår.
Han bestämmer stjärnornas antal,
han nämner alla vid namn (ger dem egna namn).
Vår Herre (Adonai, fokus på Guds storhet och makt) är stor
och har fruktansvärd kraft,
det finns ingen begränsning på hans vishet.
Herren (Jahve) lyfter upp de ödmjuka,
men tvingar ner de ogudaktiga på marken.
 
Sjung till Herren med tacksamhet (sjung tacksånger),
sjung lovsånger ackompanjerade med harpa (kithara, hebreiska ”kinnor”, mindre harpa) till vår Gud!
Som täcker himlen med moln,
som ger regn åt jorden.
Som gör så att gräset växer på bergen,
som blir till föda åt djuren,
åt korpens ungar som ropar.
 
[Det är Herren som står bakom hela kretsloppet, från molnen som ger regn, till fågelungen som får mat.]
 
10 Han har inte sin glädje i stridshästens styrka,
han blir inte imponerad av en krigares starka ben.
11 Herren (Jahve) har sin glädje i dem
som i vördnadsfull tillbedjan fruktar honom,
som ivrigt väntar på hans nåd (omsorgsfulla kärlek).
 
12 Jerusalem, prisa Herren,
Sion, lova din Gud.
13 För han stärker bommarna för dina portar,
han har välsignat dina barn i dig.
14 Han ger fred vid dina gränser,
han mättar dig med bästa vete.
15 Han sänder sitt budskap till jorden,
hans ord rör sig snabbt.
 
16 Han ger snö som ull;
han sprider ut frosten som aska.
17 Han slungar ner haglet som grus,
vem kan stå framför hans kyla?
18 Han sänder ut sitt ord och det smälter (töar).
Han låter sina vindar blåsa och vattnet strömmar.
 
19 Han förkunnar sitt ord för Jakob.
Sina förordningar (”inristade bud”) och påbud för Israel.
20 Han har inte gjort så med något annat land (hednafolk).
De har inte haft kunskap om hans domar.
 
Halleluja (prisa Herren Jahves namn)!