21
Psalm 21 – Tack för segern
[Psalm 20 och 21 hör ihop och handlar om förtröstan på Gud. Föregående psalm var en bön om Guds beskydd innan striden och följs av denna psalm med tacksägelse över segern. Den grekiska översättningen Septuaginta inleder, på samma sätt som föregående psalm, med frasen: ”för den sista tiden.” Det är ett tillägg som inte finns i den hebreiska texten, men visar att man tidigt kopplade ihop dessa två psalmer med händelser kring ändens tid. Uttrycket ”sista tiden” används i NT för hela perioden från Jesu död och uppståndelse fram till hans återkomst, se Petrus tal i Apg 2:16-39 och Heb 1:2. Psalmen har messianska drag och ”liv” i vers 5 kan ses som uppståndelsen.
 
Författare: David
 
Struktur: Det finns två sektioner som ramas in av första och sista raden som båda har med orden ”Herren” och ”i din styrka”, se vers 2 och 13. Den första sektionen ramas in av ordet ”glädje”, se vers 2 och 8. Centralt finns vers 8 som handlar om Guds trofasta kärlek.
1. Kungens tidigare segrar – uppståndelsen från korset, vers 2-8
2. Kungens framtida segrar – Jesu återkomst och domens dag, vers 9-14]
______
 
Till den strålande (framstående, ständige) ledaren [psalmen är skriven för ledaren för tempelmusiken, men har även ett messianskt perspektiv, se inledningen]. En psalm (sång ackompanjerad på strängar) av David.
______
 
Herre (Jahve),
i din styrka (makt) gläder sig konungen;
och i din frälsning (räddning), hur högt jublar (dansar) han inte, jo mycket!
[Jubla är ordagrant ”cirkla runt”, dvs. dansa i glädje och fröjd.]
Du gav honom hans hjärtas önskan [Ps 20:5],
hans läppars begäran har du inte nekat honom.
 
Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
 
För du går honom till mötes med rika välsignelser,
du sätter en krona av rent guld på hans huvud.
När han bad dig om [uppståndelse] liv,
gav du honom ett långt liv (längd av dagar) för alltid och evigt.
Stor är hans ära på grund av din frälsning,
majestät och härlighet har du gett (tilldelat, lagt på) honom.
Du låter honom bli till evig välsignelse (välsignar och låter honom bli en välsignelse)
[på liknande sätt som Abraham blev välsignad för att kunna välsigna andra, se 1 Mos 12:2],
du gläder honom med fröjd inför ditt ansikte (i din närhet). [Ps 16:11]
För kungen förtröstar på Herren (Jahve),
genom den Högstes nåd (omsorg, trofasta kärlek) står han trygg och säker.
 
Din hand når (söker upp och finner) alla dina fiender,
din högra hand når (söker upp och finner) alla som är mot dig.
10 Du sätter dem som i en brinnande ugn [de blir som material som förbränns],
när du visar dig (visar ditt ansikte).
Herren (Jahve) ska sluka dem i sin vrede;
eld förtär dem.
11 Du förgör deras efterkommande (livsfrukt) från jorden,
deras avkomma (säd) från människosläktet (Adams barn).
[En fullständig befrielse kräver inte bara att de som attackerar elimineras, utan även nästa generation.]
12 När de riktat ondska mot dig [ordagrant ”sträckt ut ondska”, lagt ut snaror och nät],
tänkt ut onda planer, lyckas de inte.
[Det är inte Herren som tar initiativ till att attackera människor, han svarar på deras attack.]
13 Du får dem på flykt (ordagrant ”de visar skuldrorna”, dvs. vänder sig om),
med din båge siktar du mot dem.
 
[I vers 12 ”sträckte” fienderna ut ondska mot Herren, nu sträcker Herren sin båge och siktar tillbaka på dem.]
 
14 Bli upphöjd, Herre (Jahve), i din styrka (makt),
vi vill sjunga och lovprisa din storhet (seger, hjältekraft).
 
[Psalmen avslutas på samma sätt som den börjar, och ramas in av lovprisning.]