Hosea
Profeten Hosea (”Herren är frälsning”) verkade i nordriket Israel omkring 755-725 f Kr, strax efter Amos. Rikets ekonomiska välstånd hade övergått i moraliskt förfall och religiös synkretism, och Gud använder Hoseas äktenskap med den otrogna Gomer för att visa hur folket har svikit förbundet med honom (kap 1-3). Han tillrättavisar och varnar (4-10) samtidigt som han står fast vid sin kärlek (11-13).
Hoseas profetior blev Guds sista varning till Nordriket. Snart kom Guds dom 722 f Kr genom den assyriska stormakten, och de flesta i Israel deporterades till främmande länder (2 Kung 17).
1
1 Herrens ord som kom till Hosea, Beeris son, när Ussia, Jotam, Ahas och Hiskia var kungar i Juda, och Jerobeam, Joashs son, var kung i Israel.
Hoseas äktenskap och barn
2 Detta är början av Herrens ord genom Hosea. Herren sade till honom:
”Gå och skaffa dig en otrogen hustru
och barn till en otrogen hustru,
för landet har varit otroget
och övergett Herren.”
3 Då gick han bort och tog Gomer, Diblajims dotter, till hustru och hon blev havande och födde en son åt honom.
4 Herren sade till honom:
”Ge honom namnet Jisreel,
för när ännu en liten tid har gått
ska jag straffa Jisreels blodskulder
på Jehus hus
och göra slut på kungadömet
i Israel.
5 Och det ska ske på den dagen
att jag ska bryta Israels båge
i Jisreels dal.”
6 Gomer blev åter havande och födde en dotter. Då sade Herren till honom:
”Ge henne namnet Lo-Ruhama,
för jag ska inte mer
förbarma mig över Israels hus
utan förkasta dem.
7 Men över Juda hus
ska jag förbarma mig,
och jag ska frälsa dem
genom Herren deras Gud.
Men jag ska inte frälsa dem
genom båge och svärd eller krig,
och inte genom hästar och ryttare.”
8 När Gomer hade avvant Lo-Ruhama blev hon åter havande och födde en son.
9 Då sade han:
”Ge honom namnet Lo-Ammi,
för ni är inte mitt folk
och jag tillhör inte er.”
10 Men antalet av Israels barn
ska bli som havets sand,
som inte kan mätas eller räknas.
Och det ska ske att på platsen
där det sades till dem:
”Ni är inte mitt folk”,
ska det sägas till dem:
”Ni är den levande Gudens barn.”
11 Juda barn och Israels barn
ska förenas
och sätta ett enda huvud över sig,
och de ska dra upp ur landet.
Stor ska Jisreels dag vara.