17
Damaskus och Israel ska straffas
1 Profetia om Damaskus.
Se, Damaskus ska upphöra
att vara en stad,
det ska bli en ruinhög.
2 Aroers städer blir övergivna.
De blir ett tillhåll för hjordar
som lägger sig där
utan att någon skrämmer dem.
3 Och Efraims borg ska försvinna,
likaså Damaskus kungadöme
och resten av Aram.
Det ska gå med dem som med
Israels barns härlighet,
säger Herren Sebaot.
4 När den dagen kommer,
ska Jakobs härlighet förblekna
och hans feta kropp magra.
5 Det ska vara som när skördemannen
samlar ihop säd
och skördar axen med sin arm.
Han ska då vara som en
som plockar ax i Refaimdalen.
6 Bara en efterskörd lämnas kvar,
som när man skakar ett olivträd.
Två eller tre mogna oliver blir kvar
högst uppe i toppen,
fyra eller fem på trädets kvistar,
säger Herren, Israels Gud.
7 På den dagen ska människorna
blicka upp till sin Skapare,
deras ögon ska se till Israels Helige.
8 Människorna ska inte vända sin blick
till de altaren
som deras händer har gjort.
De ska inte se till sina fingrars verk,
inte till asherapålarna
eller till solstoderna.
9 På den dagen ska deras befästa städer
vara som de övergivna fästen
i skogen och på bergstopparna
som övergavs när Israels barn
drog in.
Allt ska bli ödelagt,
10 för du hade glömt
din frälsnings Gud,
du kom inte ihåg
din styrkas klippa.
Därför planterade du
ljuvliga planteringar
och satte främmande skott i dem.
11 Den dag du planterade dem
inhägnade du dem,
och tidigt kom dina plantor
att blomma,
men skörden uteblev
på skördedagen,
då plågan blev mycket svår.
12 Hör larmet av många folk,
det brusar som havet brusar.
Det dånar av folkslag,
det dånar
som väldiga vatten dånar.
13 Folkslag dånar,
som stora vatten dånar.
Men han tillrättavisar dem
och de flyr bort i fjärran.
De jagas som agnar
för vinden på bergen,
som virvlande löv för stormen.
14 När kvällen är inne, se,
då kommer plötslig skräck,
och innan morgonen gryr
är de borta.
Detta är våra rövares del
och våra plundrares lott.