Job
Job (”ansatt” eller ”var är fadern?”) var en from man som levde i ökenlandet Us sydost om Israel (Klag 4:21), kanske under patriarktiden (1 Mos 12-50). Han förlorar barn, förmögenhet och hälsa (kap 1-2) och samtalar med sina vänner om frågan: ”Varför drabbas den gudfruktige av lidande?” (3-26) Efter sitt sluttal (27-31) möter Job först den unge Elihu (32-37) och sedan Gud själv (38-41), som återupprättar honom (42).
Jobs bok är ett litterärt mästerverk och Bibelns första poetiska bok. Språket är säreget och uppvisar arameisk påverkan. Författaren är inte angiven men bland förslagen finns Job själv, Elihu, Mose (under hans tid i arabiska Midjan, 2 Mos 2:15f), Salomo eller någon annan för oss okänd författare. I Nya testamentet framhålls Job som ett exempel i att uthärda lidande (Jak 5:11).
1
Prolog
1 I landet Us levde en man som hette Job. Han var en from och rättsinnig man som fruktade Gud och undvek det onda.
2 Han hade fått sju söner och tre döttrar.
3 Han ägde 7 000 får, 3 000 kameler, 500 par oxar och 500 åsneston, och dessutom tjänare i stor mängd. Han var mäktigare än någon annan i Österlandet.
4 Hans söner brukade hålla fester i sina hem, var och en i tur och ordning. De sände bud och bjöd in sina tre systrar för att äta och dricka tillsammans med dem.
5 När en sådan omgång av festdagar hade avslutats, sände Job bud efter dem för att helga dem. Han steg upp tidigt på morgonen och offrade ett brännoffer för var och en av dem, för Job tänkte: ”Kanske har mina barn syndat och förbannat Gud i sina hjärtan.” Så gjorde Job varje gång.
Jobs första prövning
6 En dag hände det att Guds söner kom och trädde fram inför Herren, och Åklagaren kom också med bland dem.
7 Då frågade Herren Åklagaren: ”Varifrån kommer du?” Åklagaren svarade Herren: ”Från en färd över jorden där jag vandrat omkring.”
8 Då sade Herren till Åklagaren: ”Lade du märke till min tjänare Job? På jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda.”
9 Åklagaren svarade Herren: ”Är det utan orsak som Job fruktar Gud?
10 Har du inte beskyddat honom och hans hus och allt han äger? Du har välsignat hans händers verk, och hans boskapshjordar breder ut sig i landet.
11 Men räck ut din hand och rör vid allt han äger. Helt säkert kommer han då att förbanna dig rakt i ansiktet.”
12 Herren sade till Åklagaren: ”Nåväl, allt han äger är i din hand. Men du får inte räcka ut din hand mot honom själv.” Satan gick då bort från Herrens ansikte.
13 När sedan Jobs söner och döttrar en dag åt och drack vin i den äldste broderns hem,
14 kom en budbärare till Job och sade: ”Oxarna gick för plogen och åsnorna betade i närheten.
15 Då slog sabeerna till och rövade bort dem, och folket slog de med svärd. Jag var den ende som kom undan för att berätta det för dig.”
16 Medan han talade kom en annan budbärare och sade: ”Guds eld föll från himlen och slog ner bland småboskapen och folket och förtärde dem. Jag var den ende som kom undan för att berätta det för dig.”
17 Medan han talade kom en annan budbärare och sade: ”Kaldeerna ställde upp sitt manskap i tre avdelningar och överföll kamelerna och rövade bort dem, och folket slog de med svärd. Jag var den ende som kom undan för att berätta det för dig.”
18 Medan han talade kom en annan budbärare och sade: ”Dina söner och döttrar åt och drack vin i den äldste broderns hem.
19 Då bröt det fram en stark storm från öknen och tog tag i husets fyra hörn, och det rasade samman över folket så att de dog. Jag var den ende som kom undan för att berätta det för dig.”
20 Då reste sig Job, rev sönder sin mantel, rakade sitt huvud och föll ner på marken och tillbad.
21 Han sade:
Naken kom jag ur min moders liv,
och naken ska jag återvända dit.
Herren gav och Herren tog.
Lovat är Herrens namn!
22 Under allt detta syndade inte Job och kom inte med någon anklagelse mot Gud.