137
Vid Babels floder
Vid Babels floder,
där satt vi och grät
när vi tänkte på Sion.
Där i pilträden
hängde vi våra harpor,
för våra fångvaktare
bad oss sjunga,
våra plågare+
bad oss vara glada:
"Sjung för oss en av Sions sånger!"
 
Hur kan vi sjunga Herrens sång
i främmande land?
Glömmer jag dig, Jerusalem,
då ska min högra hand
glömma att spela.+
Låt min tunga fastna i gommen
om jag inte tänker på dig,
om jag inte har Jerusalem
som min högsta glädje.
 
+Herre, tänk på Jerusalems dag
då Edoms barn ropade:
"Riv, riv ner ända till grunden!"
+ Dotter Babel, du fördärvade+,
lycklig är den som får ge dig
för det du har gjort mot oss.
+ Lycklig är den
som får gripa dina späda barn
och krossa dem mot klippan.
+ 137:3 våra plågare  Annan översättning (så Septuaginta): "de som fört bort oss". + 137:5 glömma att spela  Ordagrant: "glömma". + 137:7 Ps 74:7, Klag 4:21f, Hes 25:12f, 35:1f, Ob v 10f. + 137:8 Jes 13:19f, Jer 50:29f, 52:24f, Upp 18:2f. + 137:8 du fördärvade  Andra handskrifter: "du fördärvare". + 137:9 Jes 13:16, Nah 3:10, Luk 19:44.