141
Bön om hjälp mot fiender
1 En psalm av David.
Herre, jag ropar till dig,
skynda till mig!
Lyssna till min röst
när jag ropar till dig.
2 Låt min bön vara rökelse
inför dig,
mina lyfta händer ett aftonoffer.
3 Herre, sätt en vakt för min mun,
bevaka mina läppars dörr.
4 Låt inte mitt hjärta dras
till det som är ont,
till gudlösa gärningar
i lag med förbrytare.
Deras läckerheter vill jag inte äta.
5 Om en rättfärdig slår mig
är det av kärlek,
straffar han mig
är det som olja på huvudet.
Mitt huvud ska inte avvisa det.
Men jag fortsätter att be
mot de ondas gärningar.
6 Deras ledare ska störtas ner
för klippan,
och då ska de förstå
att mina ord var goda.
7 Som när man plöjer
och river upp jorden,
så ligger våra ben utspridda
vid dödsrikets rand.
8 Men till dig, Herre min Herre,
ser mina ögon,
till dig tar jag min tillflykt.
Förkasta inte min själ!
9 Bevara mig från snarorna
de lägger för mig,
från förbrytarnas fällor.
10 Låt de gudlösa fastna
i sina egna nät
medan jag går trygg förbi.