36
Syndarens ondska och Guds godhet
1 För körledaren. Av Herrens tjänare David.
2 I mitt hjärta hör jag
vad synden viskar
till den gudlöse.
Han har ingen gudsfruktan
för ögonen,
3 han intalar sig att ingen
ska upptäcka och hata hans brott.
4 Hans muns ord är ondska och svek,
han vill inte vara förståndig
och god.
5 Han tänker ut ondska på sin bädd,
han går en väg som inte är god.
Han skyr inte något ont.
6 Herre, till himlen räcker din nåd,
din trofasthet ända till skyarna.
7 Din rättfärdighet
är som väldiga berg,
dina domar
som det stora havsdjupet.
Både människor och djur
räddar du, Herre.
8 Hur dyrbar är inte din nåd, o Gud!
Människors barn har sin tillflykt
i dina vingars skugga.
9 De mättas av rika gåvor i ditt hus,
av din ljuvlighets ström
ger du dem att dricka.
10 Hos dig är livets källa,
i ditt ljus ser vi ljus.
11 Låt din nåd bli kvar
över dem som känner dig,
din rättfärdighet över dem
som har ärliga hjärtan.
12 Låt inte de stoltas fot
trampa på mig
eller de gudlösas hand
driva bort mig.
13 Där ligger förbrytarna fallna,
nerslagna så att de inte kan resa sig.