21
David i Nob
1 David kom till prästen Ahimelek i Nob. Men Ahimelek blev förskräckt när han mötte David och frågade honom: ”Varför kommer du ensam, har du ingen med dig?”
2 David svarade prästen Ahimelek: ”Kungen har gett mig ett uppdrag och sagt till mig: Ingen får veta något om ärendet jag skickat och beordrat dig till. Mina män har jag visat till det och det stället.
3 Vad har du till hands? Ge mig fem bröd eller det som finns.”
4 ”Något vanligt bröd har jag inte”, svarade prästen. ”Det finns bara heligt bröd – ifall dina män har avhållit sig från kvinnor.”
5 David svarade prästen: ”Jag försäkrar dig att kvinnor har varit skilda från oss sedan i förrgår. När jag drar ut är mina mäns utrustning helig även när uppdraget är vanligt. Hur mycket heligare är den då inte i dag?”
6 Då gav prästen honom det heliga, för det fanns inget annat bröd än skådebröden. De hade legat inför Herrens ansikte men burits undan för att ersättas av nybakat bröd samma dag.
7 Men en av Sauls tjänare var där den dagen. Det var edomiten Doeg, den främste av Sauls herdar. Han hölls i förvar inför Herren.
8 David frågade Ahimelek: ”Du har inget spjut eller svärd till hands här? Jag fick varken med mig mitt svärd eller mina andra vapen, eftersom kungens uppdrag var så brådskande.”
9 Prästen svarade: ”Här är svärdet som tillhörde filistén Goliat som du slog i Terebintdalen. Det är insvept i en mantel bakom efoden. Vill du ha det, så ta det. Något annat har jag inte.” David svarade: ”Ge mig det! Maken till det finns inte.”
Davids flykt till Gat
10 David bröt upp och flydde den dagen för Saul och kom till Akish, kungen i Gat.
11 Men Akishs tjänare sade till honom: ”Är det inte David, landets kung? Är det inte om honom de sjunger vid dansen:
”Saul har slagit sina tusen,
David sina tiotusen.”
12 David lade märke till dessa ord och blev mycket rädd för kung Akish i Gat.
13 Därför ändrade han sitt beteende inför dem och spelade galen när de ville hålla fast honom. Han gjorde märken på dörrarna i porten och lät saliven rinna ner i skägget.
14 Då sade Akish till sina tjänare: ”Ni ser ju att mannen är galen. Varför kommer ni med honom till mig?
15 Har jag så ont om galningar att ni måste ta hit den där för att bära sig åt inför mig? Ska en sådan få komma in i mitt hus?”