11
Anutuŋe Yuda luâk bikŋeâk ikiŋaet pat meyegep.
Aregât nâ hin aiyeŋguân, Anutuŋe Yuda luâk hârok hepunnenegep mon? Bo. Hain bo agep. Amâ nâkai Israe gâtŋe manmâ gan. Akto hakune amâ Abraham. Akto nâmâ Bensamiŋ kâmolân gâtŋe mandân. Anutuŋe Israe bo hepun nenegep amâ hingât. Ulikŋân luâk nâŋgâyeŋgim potatyegep amâ bo hepun yekmap. Amâ ye Anutugât denŋe are bo oyaŋmâ nâŋgâmai mon? Eliaŋe Israe luâk yâk yeŋgât akmâ Anutu hin dâm magaŋep, “Kembu, Israe luâkŋe propete yeŋgum âmâ sumbe kat katgât are patakom itiŋ gulam meyi. Dâ nuneâk mandere gai nuguwerâm aktâi.” Hain dâmbo den hâuŋe gain purikalaŋep? Hin. “Nâ luâk 7,000 koratyeŋgure lâpio kotŋe Baali yâkgât bo kâŋgoaŋi.” Anutuŋe hain dâepgât hin nâŋgâne. Anutuŋe han kalem akmâ Yuda luâk bikŋe mem kepilâ yegepgât mandâi. Aregât Anutuŋe han kalemŋaet akyeŋgiep. Akyeŋgiep gât âmâ agak meme yeŋaet bo akyeŋgiep. Hain bo akto dâine âmâ han kalemŋe bunŋe bo akbop.
Akto gain gain nâŋgâweren? Israe luâk yâkŋe Anutuŋe nenekto huraguâkgât kulâgâtmâ âi humo meyi, are bo mem miawagi. Dâ Anutuŋe mem kepilâ yegep yâkŋe âmâ meyi. Bikŋe humo âmâ Anutuŋe makto biwiyeŋe kârik agi. Aregât Anutugât denŋân hin tatâp,
“Anutuŋe han yeŋe mem gâlikoep. Akto dewunyeŋe gai mem limbâpkoep. Akto ondopyeŋe mem gisapkoep. Gisapkombo gam gam maleine uŋak hainâk yu mandâi.
Akto Dawidiŋe hin dâep,
“Anutu, gâŋe makmenâ sot nem tatbiân âmâ sot akto kat katyeŋande lâlâmbâlân dowâk peŋ panmâ yeŋguâk. Akto wan me wan agigât hâuŋe hân dâpŋân gewai hainare miawakyeŋgiwiapgât makmenâ miawagâk. 10 Gâ dewunyeŋe mem limbâp komenâ dewun bok akbai. Dâ hamiyeŋe mem goŋgoŋgomenâ pâit pâitŋe akmâ manmâ âgâwei.” kulemgoep.
Anutuŋe kâmot siân gâtŋe ikiŋaet pat meyegep.
11 Akto hin aiyeŋguân. Israe luâk yâkŋe mokmok mem peŋ panmâ mom bo akbaigât hain miawagep mon? Hain bo. Israe luâkŋe bâleŋe agigât Anutuŋe Israe gâtŋe bo manmai meyegep. Meyekto âmâ beirâ Israe gâtŋande Israe gâtŋe bo manmai manman âlepŋân manmai are yekbiâ bâliwiapgât. 12 Akto Israe luâk âmbâle bâleŋe agi aregât den pat âlepŋe hânŋe hânŋe ârândâŋ arim metiep. Akto Israe luâk âmbâle yeukŋe akbiâ Anutugât pat bo miawakyeŋgiep gât Yuda luâk bo manmai yâk yeŋgâlân den bunŋe peniyeŋgiep. Yei, maleine Anutuŋe Yuda luâk hârok meyekbiawân âmâ hârok bunŋe miawaknengiwiap.
13-14 Galalupne, hinŋe Yuda luâk bo manmai ye den ire makyeŋgire nâŋgâŋet. Nâŋgât kâmot hâwât yektere bikŋande nâ watnekmâ âlepŋe akŋetgât Yuda luâk bo manmai yeŋgât Aposolo manman. Akto âine egâliaŋ kakŋân meman. 15 Akto Anutuŋe Israe luâk hepunyegep gât âmâ Anutuŋe hân ârândâŋân manmai yâk meyegep. Arekŋe Israe luâk meyekbiawân amâ momoŋân ba golâ manbaengât miawakbiap. 16 Akto sot ulikŋe Anutu waŋdenŋe mendâp benŋe sot hârok ârândâŋ akmap. Dâ lâwin kândârâŋande ârândâŋ yendo gai bât bâtŋe gai hainâgâk ârândâŋ yembiap. 17 Den ginŋe siâ hin makbe. Anutuŋe bât bâtŋe bikŋe hârem panmâ aregât welamŋân oliwa pâloŋângen miawagep aregât bâtŋe gâ Yuda luâk bo manmat oliwagât tuŋe membiatgât katgekmâ dewatigegep. 18 Aregât gâŋe lâwin bât bâtŋe tâmbâŋe Yuda luâk yâk bo nâŋgâyeŋgimenâ gembo âmâ agat agat bo akben. Hain akbâtgât hin nâŋgâwen. Gâ lâwin kândârâŋe are bo damunŋe akmâ heŋgemgomat. Kândârâŋe Yuda luâk arekŋe ge tân gugumai. 19 Gârâmâ hin dâwerât mon? Anutuŋe nâŋgât akmâ katmâ dewatinegâk gât bât bâtŋe tâmbâŋe are liŋgâtmâ palep. Panmâ nâ dâgâm dewatinegep. 20 Gâ Yuda luâk bo manmat amâ bundâk maktât. Anutuŋe Yuda luâk manmai arekŋe bonâŋgaŋi gât hârem panyegep. Dâ gâmâ Anutu nâŋgaŋmatgât kindât aregât hâkge bo mem agatmâ âmâ kâŋgom manben. 21 Amâ Anutuŋe oliwa ikiŋe bât bâtŋe bo yaigoepgât gâ hainâgâk bo yaiguguwiap. 22 Aregât gâ han kalemgât akto Anutuŋe hâmbiŋ yekmapgât bo nelâmgiŋbiap. Hâmbiŋ yegepgât den bunŋe hamiaŋi yâk yeŋgâlân hâuŋe miawagep. Dâ han kalemŋaet bunŋe are âmâ gâŋgâlân emelâk miawagep. Aregât gâ yâkgât han kalemŋaet akmâ nâŋgaŋmâ manmenâ bunŋe âlepŋe miawakbiâp. Dâ hain bo akmenâ âmâ gâ gai hârem pan gekbiap. 23 Akto bât bâtŋe tâmbâŋe yâkŋe biwi kârikyeŋaet hepunbaiân Anutuŋe lâuwâŋe dewatim katyekbiap gât kârikŋe talaŋdâpgât meyekmâ dewatim katyekto ârândâŋ akbiap. 24 Akto Anutuŋe oliwa kâit meŋgekmâ oliwa emesa lâwinŋân dopyeŋe bo tatâp ain katmâ dewatim katgegepgât bo pâpkomap. Aregât oliwa emesa ikiŋe bât bâtŋe gaetŋe mem dewatiyekbiapgât âmâ âiŋe owâiŋe akbiap.
Anutuŋe Yuda luâk han kalem akyeŋgiwiapgât keiŋe.
25 Galalupne, ye yeŋaet nâŋgâ nâŋgâyeŋe nâŋgâmbiâ humo akbopgât den iregât keiŋe makyeŋgiwe. Anutuŋe Israe luâk bikŋe han biwiyeŋe gisapkoep. Gisapkombo âmâ beirâ Yuda luâk âmbâle bo manmai dondâ Kristogâlân dewatimbiâ âmâ 26 âlepŋe Anutuŋe Israe luâk kâmot hârok meyekto âlepŋe akmâ metewai. Aregât den Anutuŋe makto Yesaiaŋe hin kulemgoep,
“Sioŋ gimbâŋânba luâk siâŋe heŋgemgom nengiwiapŋe miawakmâ Yakobo gâlânba gagap higenŋe hambuŋe uruto ariwiap. 27 Hain akto nâ bâleŋe yeŋe puliwianân ain nâ olop manbaigât makmâ hâreyeŋgiwian.”
28 Israe luâkŋe amâ Yuda gâtŋe bo manmai yâk yeŋgât akmâ pat âlep dengât gasa manmai. Dâ Anutuŋe ikiŋe han kalemŋaet akmâ kepilâ yekbiapgât akto hakulupnenŋe yâk yeŋgât akmâ okot âlep dondâ akyeŋgimap. 29 Amâ Anutuŋe wan me wan nengimap are akto oloŋ nenekmap aregât pat bo hilipkombo yeukŋe akmap. 30 Ye ulikŋân den koko akmâ mali akto Israe luâk yâkŋe gai den koko akmâ mali aregât Anutuŋe ye han kalem akmâ meyegep. 31 Hainâgâk Yuda luâk yâkŋe han kârik akmâ den koko akmâ manmâ gayi Anutuŋe ye han kalem akyeŋgiep gât yâk gai hain kalem akyeŋgiwiap. 32 Anutuŋe luâk hârok den konogân manmai dâm nâŋgâm heŋgemgoep aregât luâk hârok oloŋ nenekmâ han kalemŋân katnenegep.
Anutu humo yâk konok mepaiŋe membaen.
33 Yei Anutugât han kalem unsambe akto nâŋgâ nâŋgâŋe humo agat agatŋe talaŋmap aregât bâtgumŋe pikmâ yeaŋmap. Yâkŋe makmâ kepilâ kepilâ akto makmâ kotgâ kotgâŋaet keiŋe luâkŋe bo nâŋgâwâen. Dâ âi memeŋaet dâp are gai luâkŋe bo ekmâ heŋgemgomaen. 34 Kembugât hanŋân den yendâp, are luâk niŋande nâŋgâep? Dâ Kembuŋe den makmâ kindo ain niŋande dengât tângom magep? 35 Dâ niŋande wan me wan Anutu waŋdo ârândâŋ agepgât hâu are kutigilaŋbiap? 36 Amâ siâ me siâ hârok yâkgâlânba togomap. Akto yâkŋe wan me wan ketugumbo ârândâŋ akmap. Akto yâkŋe hârok damunŋe akmap. Aregât egâliaŋ pagaleŋe yâkgâlân dewatim dewatim yem âgâwiap. A bundâk.