7
Pawji apsaray báwar
(Mattá 8:5–13; Yuhanná 4:43–54)
Wahdé Issáyá gón mardomán wati habar halás kortant, Kaparnáhumá shot. Ódá, yak Rumi pawji apsaréá, hezmatkáré hastat ke áiá báz dóst at. Á hezmatkár, sakk nádráh o markig at. Wahdé á pawji apsar Issáay bárawá sahig but, áiá Yahudiáni lahtén kamáshén mardom Issáay kerrá ráh dát tán áiay mennatgiriá bekanant o begwashanti ke byayt o áiay hezmatkárá dráh bekant. Á Yahudi kamásh Issáay kerrá átkant, áiay mennatesh gept o gwashtesh: “É pawji apsara karzit ke taw pa áiá é kárá bekanay. Chiá ke may kawmay dózwáh ent. May kanisah ham hamáiá addh kanáéntag.”
Issá áyáni hamráh but o shot. Wahdé lógay nazziká rasetant, pawji apsará wati lahtén dóst kásed kort o pa Issáyá, kolawi rawán dát: “Oo Hodáwand! Watá zahmatwár makan. Mana nakarzán ke taw mani lógá byáay o man pa wat é láhekiá ham nagendán ke tai kerrá byáyán. Taw tahná hokm bekan, mani hezmatkár dráha bit. Chiá ke man ham wati masteráni hokmay chérá án o mani dastay chérá ham sepáhig hast. Agan kaséá hokm bekanán ‘beraw,’ á rawt o agan kaséá begwashán ‘byá,’ á kayt. Agan wati hezmatkárá begwashán ‘é kárá bekan,’ á kant.”
Wahdé Issáyá é habar eshkot, hayrán but o démi gón wati hamráhén mardomán kort o gwashti: “Shomárá gwashán, man choshén mohrén setk o báwar Esráiliáni nyámá ham nadistag.” 10 Wahdé pawji apsaray kásed per tarret o lógá átkant, distesh ke hezmatkár wassh o dráh ent.
Janózáméay chokkay zendag kanag
11 Dér nagwast, Issá gón wati morid o dega bázén mardománi hamráhiá, Náin námén shahréá shot. 12 Wahdé shahray darwázagay nazziká raset, disti mardom yak mordagé cha shahrá dhann baragá ant ke á wati janózámén mátay yakkén chokk at. Shahray bázén mardom ham, gón á janózámá gón atant. 13 Wahdé Hodáwandén Issáyá á janózám dist, áiay sará sakk bazzagi but o gwashti: “Magréw.” 14 Nazzik átk o mordagay tahti dast per kort, mordagay kópag dayók óshtátant. Issáyá mordag gwánk jat: “Oo warná! Man tará gwashán, pád á.” 15 Mordag pád átk o nesht o habará lagget. Issáyá á warná mátay dastá dát.
16 Sajjahénáni delá torsé nesht o Hodáyá sepat o saná kanán, gwashtesh: “May kerrá mazanén nabié wadi butag” o “Hodá wati kawmay komak kanagá átkag.” 17 Issáay hál o habar, sajjahén Yahudiah o kerr o gwaray sardhagárán tálán but.
Yahyáay kásed
(Mattá 11:2–15)
18 Pákshódókén Yahyáay moridán, Yahyá cha Issáay é ajabén kárán sahig kort, paméshká Yahyáyá cha wati moridán do kas lóthet o 19 pa jost kanagá Hodáwandén Issáay kerrá dém dát ke “bárén, taw hamá ay ke áyagi at, yá pa degaréá rahchár bebén?”
20 Á doén Issáay kerrá átkant o gwashtesh: “Márá pákshódókén Yahyáyá pa é habaray jostá ráh dátag: ‘Bárén, taw hamá ay ke áyagi at, yá pa degaréá rahchár bebén?’ ” 21 Hamá wahdá, Issá bázén nájórh o nádráhán dráh kanagá at, cha jennián, palitén ruhán kasshagá at o bázén kóráni chammán, rozhnái bakshagá at. 22 Issáyá passaw dátant: “Harché ke shomá distag o eshkotag, berawét Yahyáyá sahig kanét ke kór gendag o maym kanagá ant, lang tarrag o ráh rawagá ant, garri pák o palgár bayagá ant, karr eshkonagá ant, mordag zendag bayagá ant o bazzag o nézgárán wasshén mestág sar bayagá ent. 23 Bahtáwar hamá ent, ke mani káráni gendagá thagal mawárt o malakoshit.”
Yahyáay bárawá
(Mattá 11:7–19)
24 Wahdé Yahyáay kásed dar kapt o shotant, Issá gón mardomán Yahyáay bárawá gapp o trán kanagá lagget: “Chónén chizzéay cháragá gyábáná shotagét? Kalam o káshay dhilléay cháragá ke gón gwátay kasshagá é dém o á dém shikka wárt? 25 Agan na, gorhá chónén chizzéay cháragá shotagét? Anchén mardéay cháragá shotagét ke narm o názorkén pósháki gwará at? Á mardom ke brahdárén póshák gwará kanant o hastómandáni dhawlá zenda gwázénant, kalát o márhián nendók ant. 26 Gorhá ódá shomá chónén chizzéay cháragá shotagét? Paygambaréay cháragá? Haw, shomárá gwashán ke Yahyá cha paygambaréá ham master ent. 27 Á hamá ent ke áiay bárawá nebisag butag: Bechár, man wati kásedá cha taw pésar ráha dayán ke á, tai ráhá tachk o tayára kant. 28 Man shomárá gwashán ke hech mátá pákshódókén Yahyáay warhén bématthén chokké nayáwortag. Bale Hodáay bádsháhiá, hamá ke cha sajjahénán kaster ent, á cha Yahyáyá ham master ent.
29 “Wahdé Yahyáyá Hodáay paygám áwort, bázén mardomán, songi o máliátgirán ham mannet ke Hodáay kolaw o paygám rást ent, chiá ke á Yahyáay dastá pákshódi dayag butagatant. 30 Bale Parisi o Sharyatay kázián cha Yahyáay dastá pákshódi nagept o Hodáay lóth o wáhagesh pa wat namannet.
31 “É zamánagay mardomán kai hamdarwar bekanán ke á, kai dhawlá ant? 32 Á, hamá chokkáni paymá ant ke bázárá neshtagant o yakdomiá gwashagá ant: ‘Má pa shomá nal o kalam sáz kort, bale shomá nách o sohbat nagept, má pa shomá mótk áwort, bale shomá arsé narétk.’ 33 Pákshódókén Yahyá átkág, na náni wárt o na sharábi nóshet o shomá gwashét: ‘Jenni per ent,’ 34 bale Ensánay Chokk átkag, wárt o nóshit o shomá gwashét: ‘Lápi o sharábié, máliátgir o gonahkáráni sangat ent.’ 35 Bale hekmat o zántá hamá záhera kanant ke áiay randgir o mannóger ant.”
Gonahkárén janéné Issáay pádán charpa kant
36 Cha Parisián yakkéá Issá wati lógá mehmán kort. Á shot o pa waragá parzónagay* sará nesht. 37 Á shahrá, yak badkárén janéné hastat. Wahdé sahig but ke Issá é Parisiay mehmán ent, sengmarmarén atrdánéay tahá, atri zort o hamódá shot. 38 Issáay poshtá, áiay pádáni nazziká gréwán óshtát, gón wati arsán Issáay pádi tarr kort o gón wati mud o malgórán hoshk kortant o pádi chokket o atr per moshtant.
39 Wahdé á Parisiá ke Issá mehmán kortagat é dist, wati delá gwashti: “Agan é mard paygambaré butén, allamá zántagati é janén ke áiá dast per kanag o moshagá ent, kay ent o chónén gonahkáré.” 40 Issáyá gwasht: “Oo Shamun! Maná gón taw yak habaré gwashagi ent.” Áiá gwasht: “Ji ostád, begwash!”
41 Issáyá gwasht: “Mardéá do wámdár hastat, yakké panchsad dinár o domi panjáh dináray wámdár at, 42 bale á doénán pa wámáni dayagá hecch néstat, paméshká wám dayóká áyáni wám bakshetant. Nun cha á doénán kojámiá wám dayók géshter dósta bit?” 43 Shamuná passaw dát o gwashti: “Mani hayálá, hamá ke áiay wám géshter atant.” Issáyá passaw dát: “Taw sharr gwasht.”
44 Gorhá Issáyá janénay némagá chakk tarrént o gón Shamuná gwashti: “É janéná genday? Man tai lógá átkán, taw maná pádáni shódagá trampé áp nadát, bale é janéná mani pád gón wati arsán tarr kort o gón malgórán hoshk kortant. 45 Taw maná nachokket, bale é janén cha mani rasagá tán é wahdi, yakpaymá mani pádán chokkagá ent. 46 Taw mani sará rógen per namosht, bale áiá mani pádáni sará atr per mosht. 47 Paméshká tará gwashán: É janénay bázén dóstiay sawab esh ent, ke eshiay bázén gonáh bakshag butant, bale á ke áiay dósti kamter ent, hamá ent ke áiay bakshetagén gonáh kamter ant.” 48 Gorhá démi gón á janéná tarrént o gwashti: “Tai gonáh bakshag butant.”
49 Bale é dega mehmán gón yakdegará gwashagá laggetant: “É kay ent ke mardománi gonáhán ham pahella kant?” 50 Nun Issáyá gón á janéná gwasht: “Tai setk o báwará tará rakként, pa wasshi o salámati beraw.”
* 7:36 7:36 Parzónag, bezán soprah.