9
Antok ri Saulo xunimaj ri Jesús
(Hch. 22:6-16; 26:12-18)
Y ri Saulo man nakꞌax ta ri royoval chiquij ri ru-discípulos ri Ajaf, y nrajoꞌ ncaꞌruquimisaj. Mareꞌ jajaꞌ xꞌa riqꞌuin ri sacerdote ri más cꞌo rukꞌij, chi xbꞌarucꞌutuj cartas cha, chi xyoꞌx autoridad pa rukꞌaꞌ chi niꞌa pa tanamet Damasco, chi ntuoc pa tak sinagogas chi ncaꞌbꞌarucanuj-pa ri quiniman ri Utzulaj Bꞌay. Y antok ncaꞌril-pa, ncaꞌruxim-pa y ncaꞌrucꞌam-pa cꞌa Jerusalén, chi ixokiꞌ chi achiꞌaꞌ. Pero antok jajaꞌ bꞌanak pa bꞌay, y xa jubꞌaꞌ chic nrajoꞌ chi nibꞌaka pa tanamet Damasco, jun arapienta xka-pa paroꞌ jun luz ri patanak chicaj. Y ri Saulo xtzak-ka pan ulief, y xraꞌxaj chi cꞌo Jun ri nichꞌo-pa cha, y nuꞌej: Saulo, Saulo, ¿karruma nquinaꞌan perseguir? xcha-pa cha.
Y ri Saulo xuꞌej: ¿At chica cꞌa atreꞌ tuoya? xchaꞌ. Pero ri nichꞌo-pa cha ri Saulo xuꞌej-pa cha: Inreꞌ ri Jesús, ri in-abꞌanun perseguir. Y ruma quireꞌ naꞌan, xa ayuon atreꞌ naya-ka-aviꞌ pa sufrimiento.
Y ri Saulo nibꞌarbꞌuot ruma xibꞌinreꞌl, xuꞌej: Ajaf, ¿chica navajoꞌ chi niꞌan? Y ri Ajaf xuꞌej cha: Capalaj, y caꞌin cꞌa pa tanamet, y chireꞌ xtiꞌeꞌx chava ri chica nicꞌatzin chi xtaꞌan, xucheꞌx.
Y ri achiꞌaꞌ ri i-bꞌanak riqꞌuin ri Saulo can xaꞌchapataj, ruma nicaꞌxaj chi cꞌo Jun nichꞌo-pa, pero man jun niquitzꞌat. Y ja xpalaj ri Saulo pan ulief. Y antok xaꞌrujak ri nakꞌaroch, jajaꞌ xa man nitzuꞌn ta chic. Rumareꞌ xquiyukiej chukꞌaꞌ cꞌa Damasco. Y chireꞌ xcꞌujie-ve oxeꞌ kꞌij, man xtzuꞌn ta, y man xvaꞌ ta ni man jun kax xukun.
10 Chireꞌ Damasco cꞌo jun ache rubꞌinan Ananías, jun ru-discípulo ri Jesucristo. Y ri Ajaf xucꞌut-riꞌ choch jajaꞌ chupan jun incheꞌl achicꞌ, y xuꞌej cha: Ananías, xchaꞌ cha. Y ri Ananías xuꞌej: Incꞌo vaveꞌ, Ajaf, xchaꞌ.
11 Y ri Ajaf xuꞌej cha: Capalaj y caꞌin chirachuoch ri Judas, ri cꞌo pa jun bꞌay ri niꞌeꞌx Derecha cha. Chireꞌ tacanuj-ve jun ache aj-Tarso, rubꞌinan Saulo. Ruma jajaꞌ vacame nuꞌon orar. 12 Y chupan jun incheꞌl achicꞌ xinꞌan cha chi xutzꞌat chi cꞌo jun ache rubꞌinan Ananías ri xalka riqꞌuin, y xuyaꞌ rukꞌaꞌ paroꞌ chi nitzuꞌn chic, xchaꞌ cha.
13 Antok xraꞌxaj quireꞌ ri Ananías, xuꞌej: Ajaf, iqꞌuiy cꞌa i-bꞌiyuon chuva ri itziel ri i-rubꞌanun ri jun ache reꞌ chica ri santos avalcꞌual ri icꞌo Jerusalén. 14 Y vacame cꞌo vaveꞌ, can yoꞌn-pa autoridad pa rukꞌaꞌ cuma ri principales sacerdotes chi ncaꞌrutzꞌom-el quinojiel ri niquiyaꞌ akꞌij, xchaꞌ ri Ananías.
15 Y ri Ajaf xuꞌej cha: Caꞌin, ruma jajaꞌ ri nuchoꞌn chi nutzijuoj ri nubꞌeꞌ chiquivach ri vinak ri man israelitas ta, chiquivach ri reyes y chiquivach ri vinak israelitas. 16 Y inreꞌ xtincꞌut choch nojiel ri sufrimiento ri xtukꞌasaj vuma inreꞌ.
17 Y ri Ananías xꞌa ri pacheꞌ xꞌeꞌx cha y xuoc-oc pa jay. Y antok cꞌo chic chireꞌ pa jay riqꞌuin ri Saulo, xuyaꞌ rukꞌaꞌ paroꞌ y xuꞌej cha: Hermano Saulo, ri Ajaf Jesús ri xucꞌut-riꞌ chavach antok at-patanak pa bꞌay chi ncatalka vaveꞌ Damasco, xirutak-pa aviqꞌuin chi ncatzuꞌn chic jun bꞌay, y chi nika-pa jeꞌ ri Espíritu Santo pan aveꞌ chi nunojsaj ri avánima, xchaꞌ ri Ananías cha.
18 Y ja xaꞌtzak-el pa tak nakꞌaroch ri Saulo incheꞌl rij car, y xtzuꞌn chic jun bꞌay. Y xpalaj-el y xꞌan bautizar. 19 Y antok xvaꞌ, ja xcꞌujieꞌ chic ruchukꞌaꞌ. Ri Saulo xcꞌujie-ka nicꞌaj chic kꞌij quiqꞌuin ri discípulos ri icꞌo chireꞌ Damasco.
Ri Saulo nuꞌon predicar ri Cristo pa tanamet Damasco
20 Y ri Saulo chaꞌnin xirunaꞌ predicar chica ri vinak ri pa tak sinagogas chi ri Jesús jareꞌ ri Cristo ri Rucꞌajuol ri Dios. 21 Y quinojiel ri vinak ri nicaꞌxaj ri nuꞌej ri Saulo, can xaꞌchapataj y niquiꞌej chirij: ¿Man ja ta came reꞌ ri altíra xuꞌon chica ri niquiyaꞌ rukꞌij ri Jesús pa tanamet Jerusalén y xaꞌruyaꞌ pa sufrimiento? Y vacame xalka vaveꞌ Damasco chi ncaꞌruxim-el y ncaꞌrucꞌuaj ri niquiyaꞌ rukꞌij ri Jesús, y ncaꞌbꞌaruyaꞌ pa quikꞌaꞌ ri principales sacerdotes, ncaꞌchaꞌ.
22 Pero ri Saulo nicꞌujie-ka más ruchukꞌaꞌ chi nuꞌon predicar ri ruchꞌabꞌal ri Dios. Y nuꞌej chi ri Jesús jareꞌ ri Cristo. Y ruma ri nuꞌej jajaꞌ, ri israelitas ri icꞌo chireꞌ Damasco man niquil ta chica niquiꞌej cha.
Ri Saulo nuto-riꞌ chiquivach ri israelitas
23 Y qꞌuiy kꞌij ticꞌujieꞌ ri Saulo chireꞌ Damasco, antok ri israelitas xquimol-quiꞌ y xquiꞌan pensar chi niquiquimisaj. 24 Pero ri Saulo xunaꞌiej ri nicajoꞌ niquiꞌan cha. Y ri vinak ri canun pensar chi niquiquimisaj, can pakꞌij chi chakꞌaꞌ quiyoꞌien chuchiꞌ ri puertas ri pacheꞌ ncaꞌiel y ncaꞌuoc ri vinak chireꞌ pa tanamet, chi niquiquimisaj. 25 Pero ri discípulos, jun chakꞌaꞌ xquiya-el ri Saulo chupan jun chacach nem, y xquikasaj-ka chirij ri muro ri cꞌo chirij ri tanamet.
Antok ri Saulo xcꞌujieꞌ Jerusalén
26 Y antok ri Saulo xalka pa tanamet Jerusalén, xrajoꞌ xcꞌujieꞌ ta quiqꞌuin ri discípulos ri icꞌo chireꞌ. Pero ijejeꞌ xa niquixiꞌij-quiꞌ choch, ruma man niquinimaj ta chi ri Saulo ya runiman chic ri Jesús. 27 Pero ri jun discípulo Bernabé rubꞌeꞌ, xucꞌuaj ri Saulo quiqꞌuin ri apóstoles y xucꞌut chiquivach. Y ri Bernabé xuꞌej chica chi ri Ajaf xucꞌut-riꞌ choch ri Saulo y xchꞌoꞌ riqꞌuin antok rutzꞌamuon bꞌay bꞌanak Damasco, y cheꞌl chi ri Saulo man xuxiꞌij ta riꞌ chi xuꞌon predicar ri Ajaf Jesús chica ri vinak ri icꞌo chireꞌ Damasco, xchaꞌ ri Bernabé chica ri apóstoles. 28 Cꞌajareꞌ xquinimaj y ri Saulo xcꞌujie-ka chireꞌ Jerusalén, y pacheꞌ ncaꞌa-ve ri apóstoles, ja bꞌanak ri Saulo quiqꞌuin. 29 Y man nuxiꞌij ta riꞌ jajaꞌ chi nuꞌon predicar ri Ajaf chica ri vinak. Y niquitzꞌom cꞌa quiꞌ chi tzij quiqꞌuin ri israelitas ri ncaꞌchꞌoꞌ griego, chirij ri ruchꞌabꞌal ri Dios. Pero ijejeꞌ xa niquicanuj chica manera niquiꞌan chi niquiquimisaj. 30 Rumareꞌ antok ri hermanos xquinaꞌiej ri chica nicajoꞌ niquiꞌan ri vinak cha ri Saulo, xquicꞌuaj chupan ri tanamet Cesarea. Y antok icꞌo chic chireꞌ Cesarea, xquitak-el pa tanamet Tarso.
31 Y ri tiempo reꞌ, ri iglesias ri icꞌo chupan ri Judea, ri Galilea y ri Samaria, man niquiꞌan ta chic sufrir. Xa ncaꞌqꞌuiy chupan ri ruchꞌabꞌal ri Dios, y niquixiꞌij-quiꞌ niquiꞌan pecado choch ri Ajaf, y xaꞌqꞌuiyir ruma ri ru-poder ri Espíritu Santo.
Antok niꞌan sanar ri Eneas
32 Y antok ri Pedro alanak chiquitzꞌatic ri santos hermanos ri icꞌo nicꞌaj chic tanamet, xalka cꞌa quiqꞌuin ri icꞌo pa tanamet Lida. 33 Y chupan ri tanamet reꞌ xbꞌarilaꞌ jun ache rubꞌinan Eneas, ri ocho (vakxakiꞌ) junaꞌ ticotzꞌieꞌ choch varaꞌal ruma paralítico ru-cuerpo. 34 Rumareꞌ ri Pedro xuꞌej cha ri Eneas: Ja ri Jesucristo ri xcabꞌano sanar. Capalaj y tacꞌaloꞌ ri avaraꞌal, xchaꞌ ri Pedro cha. Y ri Eneas chaꞌnin xpiꞌieꞌ. 35 Y iqꞌuiy vinak ri aj-Lida y aj-Sarón ri xaꞌtzꞌato chi ri Eneas xpalaj. Y ri vinak reꞌ xquinimaj ri Ajaf Jesús y xcꞌaxtaj quicꞌaslien.
Antok xcꞌasos ri Dorcas ri quiminak chic
36 Chupan ri tanamet Jope ri tiempo reꞌ, cꞌo jun discípula rubꞌinan Tabita, y Dorcas niꞌeꞌx cha ri pa chꞌabꞌal griego. Ri ixok reꞌ can otz runoꞌj quiqꞌuin ri vinak; jajaꞌ ncaꞌrutoꞌ ri i-puobra. 37 Y chupan cꞌa ri tiempo reꞌ, ri Dorcas xyavaj-ka y xcon. Después antok joskꞌin chic y yoꞌn chic rutziak, xiꞌquiyaꞌ chupan jun chic cuarto. 38 Y ri tanamet Jope cierca cꞌo-ve riqꞌuin ri tanamet Lida, pacheꞌ cꞌo-ve ri Pedro. Y ri discípulos ri icꞌo Jope, ruma xcaꞌxaj chi ri Pedro cꞌo pa tanamet Lida, xaꞌquitak-el icaꞌyeꞌ achiꞌaꞌ riqꞌuin, chi xbꞌaquiꞌej cha: Tabꞌanaꞌ favor chika, joꞌ chaꞌnin kiqꞌuin cꞌa Jope, xaꞌchaꞌ cha.
39 Y ri Pedro can xꞌa quiqꞌuin. Antok xaꞌbꞌaka, ri Pedro xcusas-oc chupan ri jay pacheꞌ liꞌan-ve ri quiminak. Y ri malcaꞌn-ixokiꞌ xaꞌcꞌujieꞌ choch y chirij ri Pedro, ncaꞌuokꞌ y niquicꞌut choch ri tziak ri xaꞌruꞌon ri Dorcas antok majaꞌ ticon. 40 Y ri Pedro xuꞌej chica quinojiel chi caꞌiel-el. Jajaꞌ xxuquie-ka, y xuꞌon orar. Y xtzuꞌn chic apa riqꞌuin ri quiminak, y xuꞌej cha: Tabita, capalaj. Y ri ixok ja xbꞌatzuꞌn-pa, y antok xutzꞌat chi cꞌo ri Pedro, xpalaj-pa. 41 Ri Pedro xutzꞌom rukꞌaꞌ ri ixok chi xupabꞌaꞌ y xaꞌrayuoj ri malcaꞌn-ixokiꞌ y ri nicꞌaj chic hermanos, y cꞌas chic xujach ri Dorcas chica. 42 Y ri xbꞌanataj, xquinaꞌiej quinojiel vinak ri icꞌo chireꞌ pa tanamet Jope, y iqꞌuiy vinak xquinimaj ri Ajaf Jesús chireꞌ. 43 Y ri Pedro qꞌuiy cꞌa kꞌij ri xcꞌujieꞌ chireꞌ pa tanamet Jope. Xcꞌujieꞌ pa rachuoch jun ache Simón rubꞌeꞌ, ri rusamaj ja ri nutzac y nukꞌomaj rij chicop.
9:2 Ri tzij “Utzulaj Bꞌay” nrajoꞌ nuꞌej chi ja ri Jesús. 9:25 2Co. 11:32-33.