4
Antok xꞌan tentar ri Jesús
(Mt. 4:1-11; Mr. 1:12-13)
Ri kꞌij antok xꞌan bautizar ri Jesús, jajaꞌ nojnak ránima riqꞌuin ri Espíritu Santo xiel-pa chupan ri río Jordán. Y ri Jesús xucꞌuax ruma ri Espíritu Santo chupan jun lugar desierto. Y chireꞌ xcꞌujie-ve cuarenta kꞌij. Y ri diablo xuꞌon tentar. Y chupan ri kꞌij ri xcꞌujieꞌ ri Jesús chupan ri lugar reꞌ, man jun kax xutej, y antok xaꞌkꞌax ri kꞌij reꞌ xnem-pa rupan. Y xpa ri diablo xuꞌej cha: Xa ketzij chi atreꞌ at Rucꞌajuol ri Dios, tabꞌanaꞌ cha ri abꞌaj la chi ntuoc simíta.
Pero ri Jesús xuꞌej cha: Tzꞌibꞌan can chupan ri ruchꞌabꞌal ri Dios, chi ri ache man joꞌc ta cꞌa riqꞌuin ri simíta nicꞌasieꞌ, xa nicꞌasieꞌ jeꞌ riqꞌuin ri ruchꞌabꞌal ri Dios.
Y ri diablo xucꞌuaj ri Jesús paroꞌ jun nem juyuꞌ, y chupan jun rato xucꞌut choch nojiel naciones richin ri roch-ulief. Y ri diablo xuꞌej cha ri Jesús: Inreꞌ nijach pan akꞌaꞌ ri qui-gloria nojiel ri naciones reꞌ, chi naꞌan gobernar pa quiveꞌ, ruma pa nukꞌaꞌ inreꞌ i-jachuon-ve can, y inreꞌ niyaꞌ cha ri choj-cha-na ri nivajoꞌ niya-ve. Xa atreꞌ ncaxuquieꞌ chinoch chi nayaꞌ nukꞌij, nojiel reꞌ xtuoc avichin.
Pero ri Jesús xuꞌej cha: Caꞌin Satanás. Ruma ri tzꞌibꞌan can chupan ri ruchꞌabꞌal ri Dios nuꞌej: Xa ja ri Kajaf Dios takayaꞌ rukꞌij, y kabꞌanaꞌ rusamaj jajaꞌ.
Y ri diablo xucꞌuaj ri Jesús cꞌa chupan ri tanamet Jerusalén, y cꞌa paroꞌ ri más naj jatol chicaj richin ri templo xbꞌaruya-ve-el. Y chireꞌ xuꞌej cha ri Jesús: Xa ketzij chi atreꞌ ri at Rucꞌajuol ri Dios, tacꞌaka-ka-aviꞌ vaveꞌ. 10 Ruma chupan ri ruchꞌabꞌal ri Dios ri tzꞌibꞌan can, nuꞌej:
Ri Dios xcaꞌrutak-pa ri ru-ángeles aviqꞌuin, chi ncatquichajij.
11 Y
xcatquiliꞌiej pa quikꞌaꞌ,
chi quireꞌ man xtacajij ta avakan choch abꞌaj.
12 Pero ri Jesús xuꞌej cha ri diablo: Ri ruchꞌabꞌal ri Dios nuꞌej: Man taꞌan tentar ri Avajaf Dios.
13 Y antok ri diablo man xril ta chic chica nuꞌon cha ri Jesús chi nuꞌon tentar, xuyaꞌ can jun tiempo.
Antok ri Jesús xutzꞌom rusamaj
(Mt. 4:12-17; Mr. 1:14-15)
14 Y ri Jesús xtzalaj chic Galilea, nojnak ránima riqꞌuin ri ru-poder ri Espíritu Santo. Y chupan quinojiel tanamet ri icꞌo-pa cierca ri Galilea, xꞌa rutzijoxic ri Jesús. 15 Y jajaꞌ nucꞌut ri ruchꞌabꞌal ri Dios pa tak sinagogas ri tanamet ri pacheꞌ nakꞌax-ve. Y ri vinak ri ncaꞌcꞌaxan ri nuꞌej, niquiyaꞌ rukꞌij.
Ri Jesús nalka Nazaret
(Mt. 13:53-58; Mr. 6:1-6)
16 Ri Jesús xꞌa Nazaret, ri tanamet pacheꞌ xqꞌuiy-pa. Y chupan ri kꞌij richin uxlanien, jajaꞌ xꞌa chupan ri sinagoga, ri can incheꞌl tuꞌon. Y antok cꞌo chic chireꞌ, jajaꞌ xpiꞌieꞌ chi nuꞌon leer ri ruchꞌabꞌal ri Dios. 17 Y xyoꞌx pa rukꞌaꞌ ri Jesús ri libro ri rutzꞌibꞌan can ri profeta Isaías. Y antok ri Jesús xujak ri libro reꞌ, xril ri pacheꞌ nuꞌej-ve:
18 Ri Espíritu richin ri Ajaf cꞌo panoꞌ inreꞌ,
ruma can xirucha-pa chi niꞌej ri utzulaj ruchꞌabꞌal ri Dios chica ri i-puobra.
Xirutak-pa chi ncaꞌan sanar ri nikꞌaxo cánima pa rukꞌaꞌ ri pecado;
chi niꞌej chica ri icꞌo priexa pa rukꞌaꞌ ri pecado, chi cꞌo cheꞌl ncaꞌcolotaj pa rukꞌaꞌ;
chi niꞌan chica ri i-muoy chi ncaꞌtzuꞌn;
chi ncaꞌncol ri niquiꞌan sufrir;
19 y chi niꞌej chica ri vinak chi ja tiempo va antok ri Ajaf Dios nuꞌon ri favor.
20 Y ri Jesús xubꞌot can ri libro y xuyaꞌ can cha jun ri nisamaj chireꞌ, y xbꞌatzꞌuyeꞌ. Y quinojiel ri icꞌo chupan ri sinagoga choj niquitzꞌat-apa. 21 Y jajaꞌ xchꞌoꞌ y xuꞌej: Vacame nuꞌon cumplir chivach ixreꞌ ri tzꞌibꞌan can, xchaꞌ.
22 Y quinojiel ri vinak ri quimaluon-quiꞌ chireꞌ, can xka chiquivach ri Jesús. Y ruma ri utzulaj tak tzij ri xaꞌruꞌej chica, can xaꞌchapataj. Y ri vinak reꞌ niquiꞌej jeꞌ chiquivach: ¿Man ja ta came va rucꞌajuol ri José? ncaꞌchaꞌ.
23 Y ri Jesús xuꞌej chica: Inreꞌ vataꞌn ri ntiꞌan pensar chuvij: Doctor, taꞌnaꞌ curar-aviꞌ atreꞌ mismo. Ojreꞌ kaxan chi qꞌuiy milagros i-abꞌanun Capernaum, tabꞌanaꞌ jeꞌ vaveꞌ pan atanamit.
24 Y xuꞌej jeꞌ chica ri quimaluon-quiꞌ chireꞌ: Can ketzij niꞌej chiva, man jun profeta ninimax pa rutanamit. 25 Inreꞌ niꞌej chi ixreꞌ ivataꞌn ri xbꞌanataj pa ru-tiempo ri profeta Elías ri xcꞌujieꞌ ojier can antok man xuꞌon ta jobꞌ oxeꞌ junaꞌ riqꞌuin vakiꞌ icꞌ. Can ketzij chi iqꞌuiy malcaꞌn-ixokiꞌ icꞌo vaveꞌ Israel ri tiempo reꞌ, antok xpa altíra viꞌjal choch nojiel ri roch-ulief. 26 Pero ri Dios man xutak ta ri Elías chi xutoꞌ jun malcaꞌn-ixok vaveꞌ Israel. Jajaꞌ xa xutak ri Elías riqꞌuin jun malcaꞌn-ixok ri cꞌo chupan ri tanamet Sarepta. Y ri tanamet Sarepta reꞌ cꞌo cierca ri Sidón. 27 Y pa ru-tiempo ri profeta Eliseo ri xcꞌujieꞌ ojier can, ri vaveꞌ Israel iqꞌuiy ri ncaꞌyavaj riqꞌuin ri yabꞌil lepra. Pero ni jun jeꞌ chiquivach xꞌan sanar, joꞌc cꞌa ri Naamán ri xꞌan sanar, y jajaꞌ jun ache aj-Siria.
28 Y antok ri vinak ri quimaluon-quiꞌ chireꞌ chupan ri sinagoga xcaꞌxaj ri xuꞌej ri Jesús chica, xyacataj quiyoval, 29 y xaꞌbꞌayacataj-pa y xquilasaj-el chuchiꞌ ri tanamet. Ri jun tanamet reꞌ choch jun juyuꞌ cꞌo-ve. Rumareꞌ ri vinak xquicꞌuaj ri Jesús cꞌa paroꞌ ri juyuꞌ chi niquinima-pa choch parar. 30 Pero ri Jesús choj xakꞌax chiquicajol ri vinak y xꞌa.
Jun ache cꞌo jun itziel espíritu riqꞌuin
(Mr. 1:21-28)
31 Ri Jesús xꞌa-ka pa tanamet Capernaum, ri cꞌo Galilea. Y antok nalka ri kꞌij richin uxlanien, jajaꞌ nucꞌut ri ruchꞌabꞌal ri Dios chiquivach ri vinak ri pa sinagoga. 32 Y ri xaꞌcꞌaxan richin, can xaꞌchapataj ruma ri tzij ri ncaꞌruꞌej, can riqꞌuin autoridad.
33 Y chireꞌ chupan ri sinagoga, cꞌo-apa jun ache ri cꞌo jun itziel espíritu riqꞌuin. Y ri itziel espíritu reꞌ can cof xchꞌoꞌ, 34 y xuꞌej cha ri Jesús: Kojayaꞌ can. ¿Chica navajoꞌ chika, atreꞌ Jesús aj-Nazaret? ¿Xapa chi nkojaqꞌuis? Inreꞌ vataꞌn chica atreꞌ, chi at Santo richin ri Dios, xchaꞌ cha.
35 Y ri Jesús xuchꞌolij ri itziel espíritu: Man chic cachꞌoꞌ y catiel-el riqꞌuin ri ache. Y ri itziel espíritu reꞌ xutzak ri ache pan ulief chiquicajol ri vinak ri quimaluon-quiꞌ chireꞌ, xiel-el riqꞌuin y man jun chic kax xuꞌon can cha. 36 Y ri vinak ri quimaluon-quiꞌ chireꞌ, can xaꞌchapataj antok xquitzꞌat ri xuꞌon ri Jesús, y niquiꞌej cꞌa chiquivach: ¿Chica cꞌa chi tzij va, chi riqꞌuin autoridad y poder nichꞌoꞌ chica ri itziel tak espíritus y niquinimaj rutzij y ncaꞌiel-el? ncaꞌchaꞌ ri vinak chiquivach.
37 Y xꞌa rutzijoxic ri Jesús, y rumareꞌ ri vinak ri icꞌo cierca ri Capernaum xcaꞌxaj jeꞌ ri ncaꞌruꞌon ri Jesús.
Ri Jesús nuꞌon sanar ri rujitieꞌ ri Simón Pedro
(Mt. 8:14-15; Mr. 1:29-31)
38 Y chupan ri mismo kꞌij richin uxlanien reꞌ, ri Jesús xiel-pa chupan ri sinagoga y xꞌa chirachuoch ri Simón. Ri rujitieꞌ ri Simón nijino pa cꞌatan. Y ri icꞌo chireꞌ pa jay xquicꞌutuj favor cha ri Jesús pa ru-cuenta ri niyavaj. 39 Y jajaꞌ xluquie-ka riqꞌuin ri niyavaj, xuchꞌolij ri cꞌatan ri cꞌo chirij, y ja xqꞌuis-el ri cꞌatan ri cꞌo chirij. Ri ixok reꞌ ja xpalaj-pa y xaꞌrutzuk ri Jesús y ri i-bꞌanak riqꞌuin.
Iqꞌuiy ncaꞌan sanar antok ya xka-ka ri kꞌij
(Mt. 8:16-17; Mr. 1:32-34)
40 Antok ya xka-ka ri kꞌij, quinojiel ri vinak richin ri tanamet ri icꞌo ncaꞌyavaj quiqꞌuin, xaꞌquicꞌam-pa choch ri Jesús. Ri ncaꞌyavaj reꞌ, diferente roch yabꞌil ri ntuoc chica. Y ri Jesús xuyaꞌ rukꞌaꞌ pa quiveꞌ chiquijunal ri ncaꞌyavaj y xaꞌruꞌon sanar. 41 Quireꞌ jeꞌ ncaꞌiel itziel tak espíritus quiqꞌuin iqꞌuiy. Y antok ri itziel tak espíritus ncaꞌiel-el, can cof ncaꞌchꞌoꞌ y niquiꞌej: Atreꞌ ri Rucꞌajuol ri Dios. Y ri Jesús ncaꞌruchꞌolij y man xuyaꞌ ta permiso chica chi xaꞌchꞌoꞌ, ruma cataꞌn chi ri Jesús jareꞌ ri Cristo.
Ri Jesús niꞌa nojiel tanamet ri icꞌo chupan ri Galilea chi nutzijuoj ri ruchꞌabꞌal ri Dios
(Mr. 1:35-39)
42 Y antok xsakar-pa, ri Jesús xiel-el pa tanamet y xꞌa chupan jun lugar pacheꞌ manak vinak. Pero ri vinak xbꞌaquicanuj ri Jesús, y antok xbꞌaquila-pa, xquikꞌat choch ruma man nicajoꞌ ta chi niꞌa. 43 Pero jajaꞌ xuꞌej chica: Can nicꞌatzin jeꞌ chi nquiꞌa nicꞌaj chic tanamet chi nitzijuoj ri evangelio ri nichꞌoꞌ chirij ri ru-reino ri Dios, ruma richin reꞌ xitak-pa, xchaꞌ ri Jesús.
44 Y jajaꞌ nutzijuoj ri ruchꞌabꞌal ri Dios pa tak sinagogas chupan ri Galilea.
4:4 Dt. 8:3. 4:8 Dt. 6:13. 4:10 Sal. 91:11. 4:11 Sal. 91:12. 4:12 Dt. 6:16. 4:19 Is. 61:1-2. 4:24 Jn. 4:44. 4:25 1R. 17:1. 4:26 1R. 17:8-16. 4:27 2R. 5:1-14. 4:32 Mt. 7:28-29; Mr. 1:22. 4:40 Chiquivach ri israelitas, nitzꞌucutaj jun chic kꞌij después antok nika-ka ri kꞌij.