19
Psalm 19 – Guds existens är uppenbar
[Psalmen har tre sektioner som alla har att göra med ord och någon som talar. Det hebreiska ordet för ord och tal är ”dabar”. Ordet betyder också tanke, någonting uttalat och något som existerar. Psalmen börjar med ord om Gud, fortsätter med ord av Gud och avslutas med ord till Gud. Det är skapelsen som inleder och talar om att det finns en högre makt. Ett liknande resonemang finns i Rom 1:19-20 där Paulus slutsats är att eftersom världen är skapad måste det finnas en skapare. Den andra sektionen visar att det är Guds Ord som ger uppenbarelse om vem Gud är, hans ordningar och att han är vårt enda hopp om nytt liv. I den tredje och sista sektionen kommer gensvaret från psalmisten, och var och en som använder den här psalmen i sin bön, att låta varje ord och tanke behaga Gud.
Det finns också en ökad grad av uppenbarelse. När skapelsen talar används det allmänna ordet för Gud, hebreiska ”El”. Däremot blir Gud tydlig och uppenbarad i Ordet med hans personliga namn, Jahve, se vers 8. I alla tre sektionerna berörs både det yttre och inre livet – vårt tal och kommunikation med andra människor och vårt hjärta och tankar.
Författare: David
Citeras i NT: Vers 5 citeras av Paulus i Rom 10:18
Struktur:
1. Skapelsen talar vers 1-7
2. Guds Ord talar vers 8-12
3. Människan talar vers 13-15]
______
1 Till den strålande (framstående, ständige) ledaren [psalmen är skriven för ledaren för tempelmusiken, men har även ett messianskt perspektiv, se inledningen]. En psalm (sång ackompanjerad på strängar) av David.
______
Skapelsen talar
2 [Det första stycket beskriver hur stjärnorna talar utan ord. Hebreiska ordet för att förkunna i vers 2 används ofta för matematiska beräkningar och antal. Det används i 1 Mos 15:5 där Abraham uppmanas att räkna stjärnorna.
Vår galax, vintergatan, har omkring 200 miljarder stjärnor. Av alla dem är omkring 5 000 synliga för blotta ögat. De närmsta stjärnorna ligger 4 ljusår från jorden och de mer avlägsna flera tusen ljusår bort. En stjärna vi ofta kan se i Sverige är sommarstjärnan Vega. Den har ett avstånd på 25 solår från jorden. Det innebär att det ljus vi ser när vi tittar på stjärnan strålade ut för 25 år sedan och färdades med ljusets hastighet under 25 års tid innan det nådde jorden. Avståndet är svindlande 240 biljoner kilometer. Ett sätt att göra den siffran mer greppbar är att skala ner avståndet. Låt säga att avståndet till Vega skulle motsvara sträckan mellan Stockholm och Rom, som är 250 mil, hur långt skulle man färdas innan man passerar månen? Redan efter några få millimeter skulle vi då ha passerat månen!]
Himlarna förkunnar (dokumenterar) [berättar med matematisk exakthet om]
Guds (Els) härlighet (tyngd, dignitet, mättade gudsnärvaro),
skyn (fästet) förkunnar hans händers verk (vittnar om, visar ständigt vad han gjort).
3 Dag efter dag flödar de [himlarna och stjärnorna] av ord,
natt efter natt uppenbarar de kunskap (vishet).
[Det finns en koppling mellan dag och ord i kontrast till natt och kunskap. Det är under dagens ljusa timmar vi interagerar och kommunicerar med andra människor, medan kvällen och natten är tänkt att ge tid för reflektion och kunskap. När mörkret sänker sig bleknar färgerna omkring oss och istället framträder himlen och stjärnorna. Blicken lyfts från det jordiska mot det himmelska och vi får tid att reflektera över livets stora frågor och evigheten. Så här har det varit den största delen av mänsklighetens historia, det är bara i vårt moderna samhälle som vi istället tänder lampor och fortsätter dagen. Städernas ljus gör att stjärnorna inte syns. Kopplingen mellan ord och kunskap – vårt yttre liv i förhållande till andra människor och vårt inre liv – återkommer i psalmens alla tre sektioner, se vers 11 och 15.]
4 Utan tal, utan ord (språk),
deras röst hörs inte.
[Stjärnornas röst hörs utan stämma och ord.]
5 Trots det går deras röst ut [som bevis på Guds storhet] över hela jorden,
deras ord till världens ände.
Där har han rest ett tält för solen [där den vilar under natten],
6 som en brudgum kommer den ut från sin bröllopsbaldakin (skydd, kammare, sänghimmel, se Jes 4:5),
som en stark atlet gläder den sig åt att löpa sin bana.
7 Den går upp från ena sidan av himlen,
går ett varv till den andra sidan,
och ingenting undgår (är dolt för) dess hetta.
Guds ord talar
8 [Skapelsen pekar på att det måste finnas en skapare. Dock används det mest generella ordet för Gud, hebreiska ”El” i vers 2. Paulus använder samma argument i Rom 1:19-20 att alla människor kan se att det finns någon form av högre makt när de ser naturens storslagenhet. I vers 8 -10 ges nu sex punkter med Herrens ord och dess effekter. Nu används Guds personliga namn, Jahve.]
Herrens (Jahves) lag [undervisning, hebr. ”Tora” – de fem Moseböckerna, men syftar även på hela Bibeln] är fullkomlig (komplett, absolut, hel),
den ger själen nytt liv (ger nytt liv åt hela människan).
Herrens vittnesbörd (varningar, påminnelser, regler) är tillförlitliga (sanna, står stadigt),
de gör enkla (okunniga, villiga, öppna) människor visa.
[Ordet beskriver någon som är på väg att lära sig, någon som ännu inte skapat sig en uppfattning.]
9 Herrens befallningar (generella lagar, grundlagar)
är rätta (rättfärdiga, leder rakt fram),
de ger glädje åt den inre människan (hjärtat).
Herrens bud (hebreiska ”mitzvah”, kontrakt, lag) [tio Guds ord],
är rena och ger ljus åt (upplyser gång på gång) ögonen.
10 Herrens gudsfruktan (att i vördnadsfull tillbedjan frukta Gud) är ren,
den består för evigt.
Herrens domar är sanna (utan fel, går att lita på),
de är alltigenom rättfärdiga.
11 De [Guds lag, vittnesbörd, bud, domar] är mer önskvärda (dyrbara) än guld,
ja mycket mer än mängder av rent guld.
De är sötare än honung,
ja mycket mer än självrunnen honung [den sötaste honungen är den som självdroppar och inte pressas ut].
[Guds ord är mer värt än det bästa guldet och den finaste honungen, något många människor jagar efter. Förutom denna uppenbara bild, finns även en koppling till det återkommande mönster i psalmen som talar om vårt yttre och inre liv, se vers 3 och 15. Guld har att göra med relationer med andra människor, medan honung handlar om det inre livet. Det är bara i relation med andra människor som guld har ett värde. På en öde ö skulle ett fynd av guld inte förändra situationen, däremot skulle honung vara en värdefull livsavgörande upptäckt.
Guds ord är mer värdefullt än guld, det påverkar vårt tal och våra relationer med andra människor. Guds ord är också sötare än honung och det ger styrka och energi åt den inre människan. Honung kan förvaras över 3 000 år och fortfarande vara ätbar. Den innehåller också olika antibiotika som har hälsosamma effekter. Guds ord, skrivet för flera tusen år sedan är fortfarande hållbart och ger kunskap och insikt.]
12 Av dem är också din tjänare varnad (påmind, upplyst, instruerad),
att hålla dem (bevara, skydda dem) ger stor lön.
Människans respons
13 [Nu kommer Psalmens sista sektion. Först har naturen talat och vittnat om att det finns en skapare, se vers 2-7. Sedan uppenbarar Bibeln med mer detaljer vem Gud är, se vers 8-12. Till sist kommer människans respons som blir en bön om att hela livet ska få harmonisera med universums ordning och rytm.]
Vem kan förstå (märka, uppfatta, se) alla sina oavsiktliga synder (brister, felsteg)?
Straffa mig inte för (befria mig från) alla mina dolda (omedvetna) synder [som jag inte ens är medveten om],
14 bevara också din tjänare från uppenbar synd (stolthet, arrogans, fräckhet).
Låt inte sådant [både dold och uppenbar synd, och då speciellt högmod] ha kontroll (makt) över mig,
då ska jag vara ren och oskyldig från stor (påfallande, grov) synd.
[Ordet ”sådant” syftar på synden i föregående stycken, och kanske främst på högmod då vi inte ödmjukar oss inför Gud och erkänner våra felsteg. Stolthet går före fall, se Ords 16:18. Samma hebreiska ord för ”dold” används medvetet både i vers 7 och 13b. Ingenting är dolt för solens hetta, värmen tränger ner i markens djup. På samma sätt tränger Guds Ord in i människans inre och berör vårt samvete. Ordet för att ”ha kontroll” är samma som i 1 Mos 4:7 där Gud vädjar till Kain att ”kontrollera” och råda över sin ilska.]
15 Låt vart ord från min mun
och mitt hjärtas tankar (meditation, det jag funderar på)
behaga dig (glädja och hedra dig),
Herre (Jahve), min klippa (styrka)
och min återlösare (förlossare, den som ständigt betalar priset för att rädda och befria mig).
[Bönen berör både vårt yttre liv – orden som andra människor hör oss tala, och vårt inre liv – hjärtats tankar, se även vers 3 och 11. De två sista orden binder också ihop psalmens tre delar på ett fint sätt. Psalmisten ropar ut till Gud och kallar honom: ”min klippa och återlösare.” Ordet ”klippa” är något konkret som associerar till skapelsen och ”återlösare” är ett abstrakt ord som sammanfattar huvudbudskapet i Guds Ord där Gud vill återupprätta relationen och kontakten med människan.]