56
Förtröstan under förföljelse
1 För körledaren, till "Den stumma duvan i fjärran". En sång av David, när filisteerna grep honom i Gat.
2 Förbarma dig över mig, Gud,
för människor jagar min själ.
Ständigt angriper de
och tränger mig,
3 ständigt jagar mina förföljare mig.
Många angriper mig i högmod.
4 När fruktan fyller mig
litar jag på dig.
5 På Gud, vars ord jag prisar,
på Gud litar jag
och fruktar inte.
Vad kan människor göra mig?
6 Ständigt förvränger de mina ord,
alla deras tankar
går ut på att skada mig.
7 De gaddar ihop sig,
de ligger på lur,
de vaktar på mina steg
och vill ta mitt liv.
8 Skulle de räddas i sin ondska?
Nej, slå ner folken
i din vrede, Gud!
9 Du håller räkning
på min flykts dagar.
Samla mina tårar i ditt kärl,
för de står i din bok.
10 Mina fiender ska vika tillbaka
när jag ropar till dig.
Detta vet jag,
för Gud är med mig.
11 På Gud, vars ord jag prisar,
på Herren, vars ord jag prisar,
12 på Gud litar jag
och fruktar inte.
Vad kan människor göra mig?
13 Jag har gett löften till dig, Gud,
och jag ska uppfylla dem
med tackoffer.
14 Du har räddat min själ från döden
och mina fötter från fall,
så att jag kan vandra inför Gud
i de levandes ljus.