7
Den oskyldiges bön om Herrens dom
1 En klagopsalm av David, som sjöng den till Herren på grund av benjaminiten Kushs ord.
2 Herre min Gud, jag flyr till dig.
Fräls mig från alla som jagar mig,
rädda mig!
3 Annars river de min själ som lejon,
rycker bort mig utan räddning.
4 Herre min Gud,
om jag har gjort detta,
om jag har orätt på mina händer,
5 om jag lönat min vän med ont
eller plundrat min ovän
utan orsak –
6 låt då fienden jaga min själ
och hinna upp mig,
låt honom trampa mitt liv
till marken
och lägga min ära i stoftet. Sela
7 Res dig, Herre, i din vrede,
stå upp mot mina
fienders raseri!
Vakna till min hjälp,
du som har kallat till dom.
8 Låt skaran av folkslag
samlas omkring dig,
trona åter över dem i höjden.
9 Herren håller dom över folken.
Döm mig, Herre,
efter min rättfärdighet,
efter den fullkomlighet
som täcker mig.
10 Gör slut på de gudlösas ondska,
låt den rättfärdige stå fast!
Du som prövar hjärtan och njurar
är en rättfärdig Gud.
11 Min sköld är hos Gud,
han frälser dem
som har ärliga hjärtan.
12 Gud är en rättfärdig domare,
en Gud som visar sin vrede
varje dag.
13 Om någon inte omvänder sig
slipar han sitt svärd,
han spänner sin båge
och laddar den,
14 han förbereder
sina dödliga vapen
och gör sina pilar brinnande.
15 Se, han är dräktig med ondska,
han går havande med olycka
och föder lögn.
16 Han gräver en grop
och gör den djup,
men faller själv i graven
han grävde.
17 Hans ondska slår tillbaka
mot hans eget huvud,
hans våld drabbar
hans egen hjässa.
18 Jag vill tacka Herren
för hans rättfärdighet
och lovsjunga
Herren den Högstes namn.