22
Icꞌo ri niquiꞌan pensar chi chica manera niquiꞌan chi niquiquimisaj ri Jesús
(Mt. 26:1-5, 14-16; Mr. 14:1-2, 10-11; Jn. 11:45-53)
Y xa cierca chic ri kꞌij richin ri namakꞌej Pascua, antok nicꞌux ri simíta ri manak levadura riqꞌuin. Y ri principales sacerdotes y ri achiꞌaꞌ escribas niquicanuj ri chica manera niquiꞌan chi niquiquimisaj ri Jesús. Pero xa niquixiꞌij-quiꞌ chiquivach ri vinak.
Y ri Judas, jun chiquivach ri i-doce (cabꞌalajuj) ru-discípulos ri Jesús, ri xꞌeꞌx jeꞌ Iscariote cha, xuoc ri Satanás pa ránima. Rumareꞌ xꞌa quiqꞌuin ri principales sacerdotes y quiqꞌuin jeꞌ ri qui-jefes ri ncaꞌchajin ri templo, y xuꞌej chica cheꞌl xtuꞌon chi nujach ri Jesús pa quikꞌaꞌ. Y ijejeꞌ xaꞌquicuot antok xcaꞌxaj reꞌ, y xquisuj miera cha. Y jajaꞌ xuꞌon ri trato y ja nucanuj chica manera nuꞌon chi nujach ri Jesús antok man quimaluon ta quiꞌ vinak riqꞌuin.
Ri Santa Cena
(Mt. 26:17-29; Mr. 14:12-25; Jn. 13:21-30; 1Co. 11:23-26)
Xalka ri kꞌij richin nicꞌux ri simíta ri manak levadura riqꞌuin, y antok nicꞌatzin jeꞌ chi ncaꞌquimisas ri alaj tak ovejas richin ri Pascua. Ri Jesús xaꞌrutak-el ri Pedro y ri Juan, y xuꞌej-el chica: Quixꞌin, tichojmij ri xtakacꞌux chupan ri Pascua.
Y ri icaꞌyeꞌ discípulos xquicꞌutuj cha: ¿Pacheꞌ navajo-ve chi nakachojmij?
10 Y ri Jesús xuꞌej chica: Antok xquixuoc pa tanamet Jerusalén, chireꞌ xticꞌul jun ache rucꞌuan yaꞌ chupan jun cántaro. Quixꞌin chirij hasta ri jay pacheꞌ xtuoc-ve. 11 Y tiꞌej cha ri tataꞌj chupan ri jay reꞌ: Ri Maestro ruꞌeꞌn-pa: ¿Pacheꞌ cꞌo-ve ri cuarto ri pacheꞌ niꞌan-ve ri vaꞌen richin ri Pascua quiqꞌuin ri nu-discípulos? quixchaꞌ cha. 12 Y ri tataꞌj reꞌ xquixrucꞌuaj rucaꞌn piso ri rachuoch. Y chireꞌ cꞌo jun cuarto nem rupan ri chojmin chic ri rupan; chireꞌ tibꞌana-ve ri chica xtakacꞌux richin ri Pascua, xcha-el chica.
13 Y ri discípulos reꞌ xaꞌa. Y incheꞌl ri ruꞌeꞌn-el ri Jesús chica, can quireꞌ xbꞌanataj. Y ijejeꞌ can xquichojmij nojiel ri nicꞌatzin chica richin ri Pascua reꞌ.
14 Y antok xalka ri huora, ri Jesús y ri doce (cabꞌalajuj) apóstoles xaꞌtzꞌuye-apa chirij ri mesa. 15 Y ri Jesús xuꞌej chica: ¡Altíra nurayin-pa chi antes chi nquicon, nquivaꞌ iviqꞌuin chupan va jun Pascua va! 16 Ruma niꞌej chiva chi man chic xquivaꞌ ta chupan jun chic Pascua, hasta cꞌa nuꞌon cumplir chupan ri ru-reino ri Dios, cꞌajareꞌ xtinꞌan chic.
17 Y ri Jesús xucꞌan-apa ri copa, xuyaꞌ tiox bꞌaꞌ cha ri Dios y xuꞌej: Titzꞌamaꞌ y tikumuꞌ ixvonojiel. 18 Can niꞌej chiva chi man chic xtinkun ta ri ruyaꞌl ri uva, hasta cꞌa ri ru-reino ri Dios xtipa.
19 Y xucꞌan-apa jun simíta y xuyaꞌ tiox bꞌaꞌ cha ri Dios, y xuper y xuyaꞌ chica ri ru-discípulos y xuꞌej chica: Va, jareꞌ ri nu-cuerpo ri xtijach pan i-cuenta ixreꞌ. Can tibꞌanaꞌ cava siempre richin nquininataj.
20 Y antok ya i-viꞌnak chic, ri Jesús xucꞌan-apa ri copa, y xuꞌej: Jareꞌ ri nuquiqꞌuiel ri xtiꞌin antok xquiquimisas. Riqꞌuin ri nuquiqꞌuiel, ja xticꞌachoj ri cꞌacꞌacꞌ pacto ri rajoꞌn-pa ri Dios chi nuꞌon quiqꞌuin ri vinak, chi quireꞌ ixreꞌ nquixcolotaj.
21 Y ri ache ri xtijacho vichin cꞌo-pa viqꞌuin chirij ri mesa. 22 Can ketzij chi ri Xtak-pa chicaj chi xalax chiꞌicajol can niꞌa, ruma jareꞌ ri ranun-pa pensar ri Dios chi nibꞌanataj. ¡Pero juyeꞌ roch ri ache ri xtijacho richin! xchaꞌ ri Jesús.
23 Entonces ri ru-discípulos ri Jesús ja xquibꞌila-ka chiquivach chi chica chiquivach xtaꞌno reꞌ.
Ri nibꞌano servir nem rukꞌij
24 Y ri discípulos xaꞌyovar-ka chiquivach ijejeꞌ chi chica ri xtuoc más nem. 25 Pero ri Jesús xuꞌej chica: Ri reyes quichin ri naciones, ruma icꞌo ri vinak pa quikꞌaꞌ, rumareꞌ niquinaꞌ chi ijejeꞌ ri i-cajaf. Y ri achiꞌaꞌ ri cꞌo qui-autoridad pa quiveꞌ ri vinak, can utzulaj tak achiꞌaꞌ niꞌeꞌx chica. 26 Pero chiꞌicajol ixreꞌ man quireꞌ ta. Ruma ri más nem chiꞌicajol, can tubꞌanaꞌ más chꞌuteꞌn. Y ri jun chivach ri nicꞌujieꞌ pan iveꞌ ixreꞌ, tubꞌanaꞌ incheꞌl nuꞌon ri nibꞌano servir. 27 Ruma, ¿chica ri más nem, ja came ri cꞌo chirij ri mesa, o ja ri nibꞌano servir? ¿Man ja ta came ri cꞌo chirij ri mesa? Pero inreꞌ incꞌo chiꞌicajol incheꞌl ri nibꞌano servir.
28 Ixreꞌ ixcꞌo viqꞌuin chupan nojiel ri sufrimientos ri nukꞌasan. 29 Rumareꞌ, inreꞌ xtinyaꞌ jun reino pan ikꞌaꞌ incheꞌl ri rubꞌanun ri Nataꞌ Dios chuva inreꞌ, 30 richin quireꞌ xquixvaꞌ y xtikun iyaꞌ viqꞌuin choch ri nu-mesa chupan ri nu-reino. Y ixreꞌ xquixtzꞌuyeꞌ chupan tronos chi ntiꞌan juzgar ri doce (cabꞌalajuj) tribus richin ri Israel.
Ri Jesús nuꞌej yan chi ri Pedro xtuꞌej chi man rataꞌn ta roch
(Mt. 26:31-35; Mr. 14:27-31; Jn. 13:36-38)
31 Y ri Ajaf Jesús xuꞌej jeꞌ cha jun chiquivach ri ru-discípulos: Simón, Simón, niꞌej chava chi ri Satanás ya xixrucꞌutuj richin xquixruꞌon tentar. Nrajoꞌ nquixrusiluoj incheꞌl niꞌan cha ri trigo. 32 Pero inreꞌ ya xinꞌan orar pan a-cuenta, chi quireꞌ atreꞌ xtacukubꞌaꞌ acꞌuꞌx viqꞌuin siempre. Can xcaka pa rukꞌaꞌ ri Satanás. Pero antok ya at-kꞌaxnak chic chupan reꞌ, xcaꞌtoꞌ ri nicꞌaj chic nu-discípulos chi quireꞌ xtiquicukubꞌaꞌ quicꞌuꞌx viqꞌuin siempre, xchaꞌ ri Jesús.
33 Y ri Simón xuꞌej cha: Ajaf, xa atreꞌ xcatucꞌuax pa cárcel, inreꞌ jeꞌ nquiꞌa aviqꞌuin. Y xa xcaquimisas, inreꞌ jeꞌ nquicon aviqꞌuin, xchaꞌ.
34 Y ri Jesús xuꞌej cha: Pedro, inreꞌ niꞌej chava chi chupan va akꞌaꞌ va, majaꞌ titzirin-pa ri mamaꞌ, antok atreꞌ oxeꞌ yan mul taꞌej chica ri ncaꞌcꞌutun chava, chi man avataꞌn ta noch, xchaꞌ ri Jesús cha ri Pedro.
Buolsa, miera y espada
35 Y ri Jesús xucꞌutuj chica ri ru-discípulos: Antok xixtak-el y man xinvajoꞌ ta chi xivucꞌuaj i-buolsa, ni i-miera, ni jun chic par ixajabꞌ, ¿cꞌo xuꞌon falta chivach? xchaꞌ chica. Y ijejeꞌ xquiꞌej: Man jun.
36 Y ri Jesús xuꞌej chica: Pero vacame ri cꞌo ru-buolsa, tucꞌuaj. Ri cꞌo ru-miera, tucꞌuaj jeꞌ. Y ri manak ru-espada, tucꞌayij ri ru-capa ri nukꞌuꞌj y tulakꞌoꞌ jun. 37 Quireꞌ niꞌej chiva, ruma chi nuꞌon cumplir ri nuꞌej chupan ri ruchꞌabꞌal ri Dios ri tzꞌibꞌan can. Chireꞌ nuꞌej: Incheꞌl jun aj-bꞌanoy-chꞌoꞌj xꞌan cha. Quireꞌ ri tzꞌibꞌan can. Y xtuꞌon cumplir nojiel ri tzꞌibꞌan can chuvij, xchaꞌ ri Jesús.
38 Y ri discípulos xquiꞌej cha ri Jesús: Ajaf, vaveꞌ cꞌo caꞌyeꞌ espadas. Y ri Jesús xuꞌej chica: Xa riqꞌuin reꞌ, xchaꞌ.
Ri Jesús nuꞌon orar chupan ri lugar rubꞌinan Getsemaní
(Mt. 26:36-46; Mr. 14:32-42)
39 Antok ri Jesús xiel-el chireꞌ, xꞌa cꞌa ri pacheꞌ can tiꞌa-ve siempre, choch ri juyuꞌ Olivos. Y ri ru-discípulos i-bꞌanak chirij. 40 Y antok xbꞌaka chupan ri lugar reꞌ, xuꞌej chica: Tibꞌanaꞌ orar richin chi man quixtzak chupan ri tentación.
41 Y ri Jesús xꞌin chic apa jubꞌaꞌ chiquivach, y xxuquie-ka chi nuꞌon orar. 42 Y nuꞌej chupan ri ru-oración: Nataꞌ, xa atreꞌ navajoꞌ, chi man ta nikꞌasaj ri sufrimiento; pero man taꞌan ri nivajoꞌ inreꞌ, xa ja ri navajoꞌ atreꞌ, xchaꞌ.
43 Y jun ángel ri patanak chicaj xucꞌut-riꞌ choch, chi xalruya-ka ruchukꞌaꞌ. 44 Y altíra nikꞌaxo ránima ri Jesús. Rumareꞌ riqꞌuin nojiel ránima nuꞌon orar. Y ri yaꞌ ri ntiel chirij incheꞌl nimaꞌk tak gotas quicꞌ ri ncaꞌka pan ulief.
45 Antok ri Jesús xpalaj-pa pacheꞌ xucul-ve nuꞌon orar, xpa cꞌa quiqꞌuin ri ru-discípulos, y xaꞌlrilaꞌ xa ncaꞌvar, ruma ncaꞌbꞌisuon. 46 Y ri Jesús xuꞌej chica ri ru-discípulos: ¿Karruma nquixvar? Quixpalaj y tibꞌanaꞌ orar richin chi man quixtzak chupan ri tentación.
Antok nitzꞌam ri Jesús
(Mt. 26:47-56; Mr. 14:43-50; Jn. 18:2-11)
47 Y cꞌa nitzijuon ri Jesús, antok xaꞌlka iqꞌuiy vinak riqꞌuin. Y ri jun chiquivach ri doce (cabꞌalajuj) discípulos ri rubꞌinan Judas, jareꞌ ri kꞌaxnak-pa chiquivach ri vinak reꞌ. Y ri Judas xjiel-apa riqꞌuin ri Jesús chi xutzꞌubꞌaj ruchiꞌ. 48 Entonces ri Jesús xuꞌej cha: Judas, ¿xatzꞌubꞌaj ri Xtak-pa chicaj chi xalax chiꞌicajol, chi najach pa quikꞌaꞌ ri itziel ncaꞌtzꞌato richin? xchaꞌ ri Jesús cha.
49 Y antok ri discípulos xuyaꞌ cuenta chiquivach ri chica ri xtibꞌanataj, xquiꞌej cha: Ajaf, ¿nkojoyovar quiqꞌuin cha espada? xaꞌchaꞌ.
50 Y jun chiquivach ri discípulos xusoc ri ru-esclavo ri sacerdote ri más cꞌo rukꞌij, y xralasaj-el ri ruxiquin derecha. 51 Y ri Jesús xuꞌej chica ri ru-discípulos: Man jun chic chica tiꞌan. Caꞌcꞌujieꞌ chireꞌ. Y xpa jajaꞌ xutzꞌom ri ruxiquin y xuꞌon sanar. 52 Y ri Jesús xuꞌej chica ri principales sacerdotes, ri qui-jefes ri ncaꞌchajin ri templo, y ri mamaꞌaꞌ tak achiꞌaꞌ ri niquiꞌan gobernar, ri i-patanak tzꞌamoy-richin: ¿Ixreꞌ ix-patanak incheꞌl chirij jun alakꞌuon; mareꞌ icꞌamun-pa chieꞌ y espadas? 53 Can kꞌij-kꞌij xicꞌujieꞌ iviqꞌuin pa templo y man jun kax xiꞌan chuva. Pero ja huora va ri yoꞌn chiva ixreꞌ, chi ja ri kꞌakuꞌn ri nichꞌacuon, xchaꞌ ri Jesús.
Ri Pedro nuꞌej chi jajaꞌ man rataꞌn ta roch ri Jesús
(Mt. 26:57-58, 69-75; Mr. 14:53-54, 66-72; Jn. 18:12-18, 25-27)
54 Xquitzꞌom-el y xquicꞌuaj cꞌa chirachuoch ri sacerdote ri más cꞌo rukꞌij. Y ri Pedro bꞌanak chirij, pero cꞌa naj cꞌo can. 55 Y chireꞌ pa nicꞌaj ri chojay, xquibꞌox kꞌakꞌ y xaꞌtzꞌuyeꞌ chirij. Y ri Pedro jeꞌ xtzꞌuye-apa chiquicajol. 56 Y jun xtan aj-chi-icꞌ richin ri sacerdote ri más cꞌo rukꞌij, antok xutzꞌat ri Pedro tzꞌuyul chireꞌ rumakꞌuon-riꞌ, xutzꞌat otz y xuꞌej: Va ache va rachꞌil jeꞌ ri Jesús, xchaꞌ.
57 Pero ri Pedro man xuꞌej ta ri ketzij, ruma xuꞌej: Xtan, inreꞌ man vataꞌn ta roch, xchaꞌ.
58 Y cꞌa jubꞌaꞌ oc tiempo takꞌax, antok cꞌo chic jun ri xtzꞌato chic pa ri Pedro, y xuꞌej cha: Atreꞌ at jun chiquivach ri icꞌo riqꞌuin ri Jesús, xchaꞌ cha. Y ri Pedro xuꞌej: Ache, man inreꞌ ta, xchaꞌ.
59 Jun laꞌk huora takꞌax, cꞌo chic jun ri xꞌeꞌn chirij ri Pedro: Ri ache va, ketzij chi rachꞌil jeꞌ ri Jesús, ruma aj-Galilea, xchaꞌ.
60 Y ri Pedro xuꞌej cha: Ache, man vataꞌn ta chica ri naꞌej. Y cꞌa nichꞌoꞌ ri Pedro antok ri mamaꞌ xtzirin-pa. 61 Y ri Ajaf Jesús xtzuꞌn can chirij y xutzꞌat-pa ri Pedro. Y ri Pedro xalka paroꞌ ri tzij ri ruꞌeꞌn ri Ajaf cha: Antes cꞌa majaꞌ titzirin-pa ri mamaꞌ, antok atreꞌ oxeꞌ yan mul taꞌej chica ri ncaꞌcꞌutun chava, chi man avataꞌn ta noch. 62 Y ri Pedro xiel-el juviera y xuokꞌ amargamente.
Ri Jesús nichꞌay y ncaꞌtzeꞌn chirij
(Mt. 26:67-68; Mr. 14:65)
63 Y ri achiꞌaꞌ ri i-chajiyuon richin ri Jesús ncaꞌtzeꞌn chirij y niquichꞌey jeꞌ. 64 Y xquitzꞌapij nakꞌaroch y xquipaj rutzubꞌal y niquicꞌutuj cha: Taꞌej chika: ¿Chica ri xchꞌayo avichin? ncaꞌchaꞌ cha.
65 Y qꞌuiy jeꞌ pakon tak tzij ri niquiꞌej cha.
Ri Jesús nucꞌuax chiquivach ri autoridades quichin ri israelitas
(Mt. 26:59-66; Mr. 14:55-64; Jn. 18:19-24)
66 Antok xsakar-pa, xquimol-quiꞌ ri mamaꞌaꞌ tak achiꞌaꞌ ri niquiꞌan gobernar chiquicajol ri israelitas, ri principales sacerdotes, y ri achiꞌaꞌ escribas; ruma ijejeꞌ ri autoridades quichin ri israelitas. Ri Jesús xucꞌuax chiquivach ijejeꞌ, y xquicꞌutuj cha: 67 Taꞌej chika: ¿Atreꞌ ri Cristo? xaꞌchaꞌ. Pero ri Jesús xuꞌej chica: Xa ta niꞌej chiva chi inreꞌ, man ntinimaj ta. 68 Y quireꞌ jeꞌ, xa ta cꞌo ri nicꞌutuj-apa chiva, ixreꞌ man xtiꞌej ta pa chuva, y man xquinitzokopij ta el jeꞌ. 69 Pero desde vacame, ri Xtak-pa chicaj chi xalax chiꞌicajol, xtibꞌatzꞌuyeꞌ pa ru-derecha ri Dios ri nitiquir nuꞌon nojiel.
70 Y quinojiel xquicꞌutuj cha ri Jesús: ¿Atreꞌ ri Rucꞌajuol ri Dios? xaꞌchaꞌ. Y ri Jesús xuꞌej chica: Ixreꞌ nquixꞌeꞌn chi inreꞌ, xchaꞌ chica.
71 Y ijejeꞌ xquiꞌej: Man chic nicꞌatzin ta chi nalka jun chic chi nalruꞌej chika chi man otz ta ri i-rubꞌanun. Ruma ojreꞌ mismo xkaxaj ri xuꞌej, xaꞌchaꞌ.
22:1 Ex. 12:1-27. 22:20 Ex. 24:6-8; Jer. 31:31-34. 22:22 Sal. 41:9. 22:24 Mt. 18:1; Mr. 9:34; Lc. 9:46. 22:26 Mt. 20:25-27; Mr. 10:42-44. 22:26 Mt. 23:11; Mr. 9:35. 22:27 Jn. 13:12-15. 22:30 Mt. 19:28. 22:35 Mt. 10:9-10; Mr. 6:8-9; Lc. 9:3; 10:4. 22:37 Is. 53:12. 22:53 Lc. 19:47; 21:37.